TULLKRIGET

Experten varnar för nya USA-tullar – ”Ett första steg”

Kommerskollegium får just nu dagligen frågor från svenska företag som kämpar med att navigera i den amerikanska handelspolitiken. Samtidigt ser utredaren Felinda Wennerberg tecken på att fler tullbesked kan vara på gång. ”Den här administrationen är väldigt oförutsägbar”, säger hon till TN.

Det var en bred palett av tullnivåer mot en rad olika länder som visades upp när USA:s president Donald Trump i början av april genomförde sin så kallade ”Liberation Day”. Beskedet han gav var bland annat att varor från EU skulle beläggas med generella tilläggstullar på 20 procent.

Efter att många länder förklarat sig villiga att förhandla har tilläggstullarna delvis satts på paus, men osäkerheten – inte minst bland de berörda företagen – är fortsatt stor.

”Vi måste också tyvärr förhålla oss till den information som kommer från de amerikanska myndigheterna och den är ju, som många vet, bristfällig.”

Om det vittnar Felinda Wennerberg, utredare på Kommerskollegiums enhet för EU:s handelspolitik. Det är den enhet som ansvarar för myndighetens tulljour som lanserades för ett par veckor sedan i syfte att hjälpa företag att navigera i handeln med USA.

– Vi har en rotation på ungefär tio medarbetare som sitter i det som vi kallar för första linjen och svarar i telefon. Och sen har vi ett par medarbetare som sitter och svarar på svårare frågor som kommer in via mejl eller som vi inte kan besvara direkt på telefon, säger Felinda Wennerberg till TN.

– Ibland kan det ju vara ganska kluriga frågor som företagen ställer. Och då kan vi behöva gräva lite i det innan vi kan svara företagen. Vi måste också tyvärr förhålla oss till den information som kommer från de amerikanska myndigheterna och den är ju, som många vet, bristfällig.

Kommerskollegiums tulljour, eller ”USA Task Force” som regeringen kallade den i samband med lanseringen, öppnade den 11 april. Sedan dess har det enligt Felinda Wennerberg kommit in ett tiotal frågor per dag, framför allt från små och medelstora företag.

”Även om vi svarar på en fråga i dag så kan ju läget ändras till i morgon, eller när ny information kommer ut.”

Många undrar vilken amerikansk tilläggstull som gäller för just de varor som de vill exportera. De flesta vill veta vad som gäller vid export till USA, men det har också kommit in frågor som rör EU:s nu pausade motåtgärder och hur de skulle kunna påverka importen.

– Sen har det bland annat varit frågor kring vilket värde man får skicka tullfritt till USA och frågor som rört möjligheterna till undantag för varor som befinner sig i transit.

– Det är en bredd av frågor som kommer in och många olika typer av produkter som företagen exporterar. Vi har haft frågor om allt från ridstövlar till papper till konst och medicinteknik. Så det är många olika företag som hör av sig.

Kommerskollegium håller löpande koll på de amerikanska myndigheternas information och försöker sedan förmedla vidare den informationen till de svenska företagen. Enligt Felinda Wennerberg upplever många företag att det är svårt att ens veta var de kan leta efter uppdaterad och tillförlitlig information.

Hon pekar ut osäkerheten som den största utmaningen just nu.

– Även om vi svarar på en fråga i dag så kan läget ändras till i morgon, eller när ny information kommer ut. Så mycket går också ut på att försöka förmedla den information som finns och var man som företag kan hitta den någonstans.

”Vi befinner ju oss i ett extremläge med väldigt höga tullar mellan Kina och USA just nu.”

Inför det amerikanska presidentvalet var Donald Trump tydlig med att han hade för avsikt att införa handelstullar vid en eventuell valvinst. Därför tog Kommerskollegium redan i höstas fram en simulering om vilka konsekvenser amerikanska tullar på 10–20 procent skulle kunna få för Sverige.

– Sveriges handel med USA skulle påverkas betänkligt och falla med runt 16 procent. Vissa viktiga sektorer, som den tunga industrin, bilindustrin och läkemedelsindustrin, skulle påverkas. De är exponerade mot den amerikanska marknaden och det skulle potentiellt kunna påverka deras möjligheter att exportera dit, sa Nils Norell, även han utredare vid Kommerskollegium, till TN i slutet av oktober.

Men utvecklingen de senaste månaderna har varit mer omfattande än vad varken Kommerskollegium eller någon annan kunnat förutse, menar Felinda Wennerberg. Hon pekar framför allt på att nivåerna på tilläggstullarna ligger på högre nivåer än vad som förutspåddes inför valet och att tempot i att införa nya tilläggstullar gått snabbare än förväntat.

– Det som har hänt är att det har kommit fler och högre tullar än vad som togs i beaktan i den analys som gjordes i höstas. Vi har också ett handelskrig mellan Kina och USA som så klart också påverkar handeln, vi befinner ju oss i ett extremläge med väldigt höga tullar mellan Kina och USA just nu, säger hon, och fortsätter:

– Det är dessutom olika tullar som påverkar. Det är fordonstullarna, det är stål- och aluminiumtullarna och sen är det de tullar som Trump kallar för bastullarna, men som är en del av de reciproka tullarna, de 10 procent som just nu gäller på nästan alla varor som exporteras till USA.

Har det blivit värre än vad ni trodde?

– Hade någon frågat mig i september hur jag trodde att det skulle bli så hade jag inte gissat att vi skulle ha så här mycket tullar så här snabbt. Men däremot så förutspådde vi i vår analys inför valet att Donald Trump skulle använda tullar och att han skulle använda tullar som ett förhandlingsverktyg. Han har ju suttit i Vita huset i strax över hundra dagar nu och har infört och aviserat mycket tilläggstullar under den perioden, så det har ju gått otroligt fort.

Kommerskollegium har varken tagit beslut om att behålla sin tulljour ”för evigt” eller om något datum för att lägga ner den. Så länge det finns ett behov kommer den att vara kvar, tror Felinda Wennerberg.

”När man initierar sådana här utredningar så är det lite som ett första steg för att eventuellt kunna gå vidare med tullar sen.”

USA:s 20-procentiga tullar mot EU pausades i 90 dagar, och vad som kommer att hända med dem i början av juli när den perioden är över är för närvarande oklart. Samtidigt finns det en del som tyder på att nya tullbesked kan vara på gång.

– Vi vet att den här administrationen är väldigt oförutsägbar. Tullbeskeden har kommit snabbt och i vissa fall sen också dragits tillbaka. Nu vet vi att det ligger ett antal ”sektion 232”-utredningar på en mängd produkter som till exempel koppar, läkemedel, timmer och lastbilar och det brukar kunna vara ett första steg för att sedan eventuellt kunna införa tullar på de specifika varorna.

Så kallade ”232-utredningar” innebär att man undersöker vilka effekter import av specifika varor kan ha på den nationella säkerheten. Med 232 hänvisar man till en särskild grund i amerikansk lagstiftning.

– Vi vet att Trump har använt hot mot nationell säkerhet som ett skäl att införa tullar. När man initierar sådana här utredningar så är det lite som ett första steg för att eventuellt kunna gå vidare med tullar sen.

”Det är USA som kommer skada sig själv allra mest.”

Från EU:s sida har man hela tiden varit beredd att förhandla med USA om tullarna, och från Donald Trump har det också hetat att han gärna vill göra ”deals” med andra länder. Felinda Wennerberg beskriver det som att världen just nu är i ett läge som går ut på att vänta och se vad som blir nästa steg.

– Vi vet ju att EU-kommissionen väldigt gärna vill få till en lösning med USA. Det är ju därför de pausade sina motåtgärder mot USA för att möjliggöra för den här förhandlingen. Men hur det går och vad det faktiskt kommer att leda till konkret kan vi inte riktigt spekulera om i nuläget. Men det är klart att vi hoppas på att de hittar en lösning så att inte de här 20 procenten träder i kraft, säger hon, och avslutar:

– Det är anmärkningsvärt hur USA ser på handeln som ett transaktionsbaserat system. All handel hänger i förlängningen ihop så det som händer med införandet av dessa höga tilläggstullar är att det är USA som kommer skada sig själv allra mest. I förlängningen drabbar dessa tullar både USA:s industri och de amerikanska konsumenterna.