DEN SVENSKA EKONOMIN

Svag krona bäddar för ännu högre ränta

Ekonomi (TT)

Alla verkar eniga. Riksbanken höjer styrräntan på torsdag.

Den globala tungviktaren Pimco utesluter inte att det blir ännu en höjning i november.

Den rekordsvaga kronan är en joker i leken.

Det kan bli två höjningar till av styrräntan innan Riksbanken har nått sin räntetopp, enligt Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på Pimco i London. Den första på torsdag och så en till i november – för att få bukt på inflationen.

Men han är inte säker.

– Det får inkommande data avgöra, säger han.

Nya inflationsimpulser

Pimco är en av de stora globala spelarna på räntemarknaden, med ett förvaltat kapital på 1 790 miljarder dollar (nästan 20 000 miljarder kronor). Och Beck-Friis avspeglar med sin tvekan väl hur debatten går bland svenska prognosmakare och marknadens prissättning.

Den svaga kronan gör inflationsbekämpningen i Sverige svårare än i länder med starkare valuta. Kronförsvagningen gör att det hela tiden kommer in nya inflationsimpulser i ekonomin när det importeras komponenter, råvaror, prylar och tjänster som betalas i euro eller dollar.

Enligt Beck-Friis förklaras den svaga kronan i första hand av att det räntekänsliga Sverige tar mer stryk än andra länder i den inflations- och räntechock som präglat världsekonomin i två år. Efterfrågan faller mer här och BNP-utvecklingen har varit förhållandevis svag.

– Sverige har haft negativ produktivitetsutveckling i flera kvartal i rad nu. Det har försvagat kronan. Sedan finns det säkert en riskpremie, med tanken på den svaga fastighetssektorn, säger han.

En mindre ränteskillnad mot euroområdet än vanligt kan också bidra, tror han.

– Historiskt har Riksbankens styrränta legat något högre än ECB-räntan. Men just nu ligger de stort sett i linje med varandra.

Styrräntan nära toppen

En förklaring till att ränteskillnaden minskat är troligen att hushåll och företag i Sverige generellt är mer räntekänsliga än hushåll och företag i grannländerna.

Men koranbränningar och våldsdåd bland gängkriminella i Sverige påverkar inte kronkursen nämnvärt, enligt Beck-Friis.

– Jag tror att det har ganska små effekter på tillgångspriser i Sverige. Det är framförallt den makroekonomiska utvecklingen som spelar roll.

För hushåll som fått 2-3 gånger dyrare bolån i räntechocken finns det hopp – längre fram.

– Jag tror vi är i slutfasen av åtstramningarna. Jag tror styrräntan närmar sig sin topp, säger Beck-Friis.

– Vi har sett en ganska stram penningpolitik ett tag nu och det finns tydliga signaler som visar att den här åtstramningen har minskat efterfrågan, tillägger han.

Han antar att Riksbanken också snart tar rygg på USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) och flyttar fokus från hur många höjningar som krävs till hur länge räntan måste ligga kvar på höga nivåer.

Kärninflationen måste falla

Men Beck-Friis tror det kan dröja något år innan Riksbanken sänker styrräntan.

– Jag tror att andra halvåret 2024 är en rimlig basprognos. Men det beror på vad som händer med inflationen.

– Kärninflationen (just nu på 7,2 procent) måste falla betydligt närmare målet innan de börjar sänka räntan. Sedan tror jag inte den behöver komma ner till 2 procent innan de börjar sänka.

Han tror att noll- och minusräntor tillhör det förflutna, men ser om några år framför sig en styrränta något över inflationen – det vill säga en positiv realränta.

Fast det beror på andra faktorer också, enligt Beck-Friis. Nivån på sparande och investeringar spelar roll. En annan faktor – som skulle kunna trycka upp räntorna igen – är en oväntat snabb utveckling av artificiell intelligens (AI).

Joakim Goksör/TT