DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Regeringen och SD vill miljardsänka skatter

Ekonomi (TT)

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna flaggar för att det kan bli jobbskatteavdrag på minst tio miljarder nästa år.

Partiernas förhandlingar inför höstens budget och det ekonomiska läget avgör storlek – och om det alls blir något av det och flera andra skatteförslag.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att regeringen nu gör det man måste enligt regelverket, inför höstens budgetproposition.

Man skickar ut på remiss den sortens skatter som man överhuvudtaget överväger att inkludera i nästa budget, uppger han för TT.

Det kan bli inget alls, något eller flera som kommer tillbaka som skarpa i budgeten för 2024.

– Det betyder inget ställningstagande alls just nu, säger Kristersson.

– Men det är ingen hemlighet att vi tycket att det är angeläget att sänka skatten på framför allt låga inkomster så att det ska löna sig bättre att arbeta än att ha bidrag långsiktigt. Men när det ska ske är en annan sak.

Men kampen mot inflationen är "den här regeringens absolut viktigaste ekonomiskpolitiska insats just nu", enligt statsministern.

– Vi kommer inte att göra någonting som riskerar att sätta Sverige i en långsiktig inflationskarusell.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonar sänkt skatt på inkomster som viktigast. Men det är förhandlingar i regeringen och med Sverigedemokraterna, det ekonomiska läget, och hur förslag ska finansieras som avgör tidpunkt. I förslaget om jobbskatteavdraget anges siffran tio miljarder som storlek.

– Det funkar så att man remitterar en nivå och sen kan man skala upp. Det är ett slags golv, säger Elisabeth Svantesson i en intervju med Dagens Nyheter

I det föreslagna jobbskatteavdraget ingår sänkt skatt för pensionärer. Jobbskatteavdraget ska inte heller trappas av.

Bland de övriga många förslagen finns pausad indexering (inflationsuppräkning) av elskatt och skatt på bensin och diesel 2024 och 2025, samt en sänkning av skatten på plastpåsar.

Däremot finns inga förslag om sänkt skatt på ISK-sparande (ett vallöfte), företagsskatter eller skatter på bolag och kapital. Men sådana kan ändå bli aktuella, enligt finansministern.

Mårten Bergman, transportekonom på Transportföretagen, uppger för TN att de välkomnar att regeringen aviserar att indexuppräkningen av drivmedelsskatten pausas under 2024 och 2025.

– Givet omvärldsläget och den svenska reduktionsplikten har drivmedelspriserna stigit kraftigt och är förändras kraftigt från en dag till en annan. Vi delar bilden och har länge påpekat att det inte är läge för att indexera skatten. Däremot är det besynnerligt att regeringen inte aviserar att överindexeringen, den s.k. BNP-indexeringen, av drivmedelsskatterna inte avskaffas permanent. Regeringen måste inse att BNP-indexeringen är omodern, ineffektivt och tappat sitt syfte när Sverige har en ambitiös reduktionsplikt, säger Mårten Bergman.

Transportföretagen påpekar också att Sverige de kommande decennierna ska kraftigt öka elektrifieringen av samhället, inte minst inom transportsektorn.

– Samtidigt är energiskatten bland de högsta i världen. Att inte indexera upp skatten är välkommet, men regeringen behöver göra det som samtliga partier lovade i valrörelsen och se över skattenivån så att inte den har en bromsande effekt på transportsektorns omställning, säger Mårten Bergman till TN.

Lars Larsson/TT

Redaktionen TN