RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Nu börjar de stora räntehöjningarnas höst

Riksbanken, med den avgående chefen Stefan Ingves, väntas leverera en serie ovanligt stora räntehöjningar i år. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Ekonomi (TT)

Riksbankschefen Stefan Ingves ser ut att avsluta sina snart 18 år som en av Sveriges tyngsta ämbetsmän med en serie ovanligt stora räntehöjningar.

– Frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli, säger SEB:s strateg Seyran Naib.

Efter en rad hökaktiga uttalanden tror de flesta bedömare nu att Riksbanken dubblar styrräntan med en så kallad trippelhöjning på 75 punkter (0,75 procentenheter) på tisdag. Därefter väntas ännu trippelhöjning i november, plus ytterligare en mindre höjning till en topp för styrräntan på 2,50 procent i februari 2023 – när Erik Thedéen har tagit över som riksbankschef.

Kan bli ännu mer

Fast enligt prissättningen på marknaden kan det bli ännu mer. Där väntas en höjning på 90 punkter redan på tisdag – i praktiken 100 punkter – och fortsatta höjningar upp till en topp på 3,50 procent fram till nästa sommar.

Seyran Naib kan inte utesluta att räntemarknadens aktörer har rätt, åtminstone vad gäller tisdagens besked.

– Vi har satt sannolikheten för att de höjer med 100 punkter på tisdag till 35 procent, säger hon.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, ser också en höjning med 100 punkter på tisdag som en påtaglig risk – även om både han och Naib tror det kommer att stanna på 75 punkter.

– Jag tycker att Riksbanken borde ha agerat mellan mötena i sommar. Vi har haft en rekordsvag krona. Vi har haft ett inflationstryck som hamnat på uppsidan och Riksbanken har missat. Den borde ha agerat tidigare, säger Persson.

– Vi har ett inflationsmål på 2 procent och en inflation på 9 procent, tillägger han.

Större utmaningar än på länge

Han har dock förståelse för att den skenande inflationen har varit svårbedömd och konstaterar att så gott som hela den samlade centralbankseliten i västvärlden har trampat snett i sina bedömningar.

– Utmaningarna för Riksbanken – även ECB och Fed – är större än vi har sett på mycket, mycket länge.

Naib varnar för att många hushåll är oförberedda på vad som är på väg att hända.

– Det blir en tung vinter för många och frågan är om hushållen verkligen har förstått hur tufft det kan bli, säger hon.

I backspegeln kanske många hushåll borde ha dragit ned på semesterbudgeten i somras och använt pengarna till att bygga upp en buffert för att klara räntor och inflation i vinter i stället, enligt Naib.

– Det kanske hade varit bättre att spara de pengarna, säger hon.

De som kommer ta mest stryk i den serie av inflations- och räntesmällar som nu står för dörren i kölvattnet på Ukrainakriget och den europeiska energikrisen är högt belånade hushåll med låga inkomster, enligt Naib. Särskilt unga bolånetagare i storstäder – bland vilka många redan betalar 2-3 procent extra i amorteringar på sina bolån.

Hon tror att diskussionen om sänkt eller slopat amorteringskrav nu kan ta fart, även om det i grunden skulle riskera att göra hushållens skuldbörda ännu tyngre att bära på sikt.

"Det är lite av ett valutakrig"

Både Naib eller Persson tror att den utdragna epok av låg inflation och minusräntor på många håll i kölvattnet på finans- och eurokrisen är ett avslutat kapitel.

– Nu börjar nästa kapitel, där vi ska få ned inflationen från de här skyhöga nivåerna, säger Naib.

En huvudvärk för Riksbankens direktion är att kronan faller när den globala riskaptiten viker ned sig, vilket eldar på inflationen via högre importpriser. Detta är ett problem som blir svårt att rå på på kort sikt, enligt Persson.

– Det är lite av ett valutakrig, även om fokus är på inflationen. Fast jag tror inte Riksbankens höjningar kommer få någon större effekt på kronan förrän mot slutet av året, säger Persson.

Antagandet att kronan stärks mot slutet av året bygger på att ECB då kan tvingas lugna ned sig med räntehöjningar om Tyskland och eurozonen går in i en recession.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Riksbankens styrränta är avgörande för ränteläget i hela ekonomin, genom att den sätter priset för banker när de fyller på kassan med pengar från Riksbanken.

En höjning av styrräntan syftar till att sänka inflationen genom att det höjer ränteläget för företag och hushåll och därmed minskar efterfrågan på krediter och lån i ekonomin. En sänkning stimulerar inflation, då den gör lån billigare.

Räntor på hushållens bolån ligger i snitt drygt 2 procentenheter högre än Riksbankens styrränta. Ränteskillnaden täcker den risk bankerna tar med utlåningen, bankernas vinstmarginaler och de kostnader som följer på att banklånen ofta har längre löptider än bankens egna finansiering.

Riksbanken gick in i pandemin 2020 med en styrränta på noll efter att precis ha avslutat en period på nästan fem år med minusränta. När inflationen tog fart i våras höjdes styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) följt av en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter början av juli, upp till dagens 0,75 procent.

Nu räknar bedömare med fortsatta ovanligt snabba höjningar upp till 2,50 procent i styrränta i februari. Men i prissättningen på marknaden räknar placerarna med att det räntehöjningarna fortsätter upp till en topp på 3,50 procent till sommaren 2023.