RÄNTAN OCH INFLATIONEN
KI: Riksbanken höjer räntan i september
Ekonomi (TT)
Rysslands anfallskrig mot Ukraina trycker upp inflationen och Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att Riksbanken måste höja räntan redan i september. Samtidigt visar en konfidensindikator för mars att stämningen bland hushållen är på krisnivå.
KI räknar med att Riksbankens första höjning sedan december 2019 kommer redan i september och att styrräntan sedan höjs till 1 procent till 2024. Längre fram – till 2026 -- tror de på ytterligare en räntehöjning.
Inflationen toppar i år
Inflationen enligt måttet KPIF beräknas enligt den uppdaterade prognosen från KI toppa på 5,2 procent i år för att falla tillbaka till 2,8 procent 2023. För att nå Riksbankens inflationsmål på 2 procent måste man dock vänta till 2024, enligt KI.
Tillväxten väntas bromsa in till 3,3 procent i år och ned till 2,1 procent 2023.
KI räknar med att Ukrainakriget kommer att leda till att ungefär 200 000 ukrainska flyktingar kommer till Sverige i år. Det kommer att medföra stora offentliga utgiftsökningar.
"De offentliga finanserna är dock starka. Trots kraftigt ökade offentliga utgifter är det strukturella sparandet nära noll de närmaste åren. Den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur i slutet av i år och arbetslösheten sjunker till strax under 7 procent 2023", skriver KI.
Barometerindikatorn sjönk i mars
Stämningsläget i svensk ekonomi är samtidigt generellt starkare än normalt, enligt en barometerindikator från Konjunkturinstitutet (KI). Men hushållen deppar.
"Det är den lägsta nivån på indikatorn sedan 2009", skriver KI om hushållens konfidensindikator, som faller 15,5 enheter till 73,5.
"Makroindex, som sammanfattar hushållens syn på den svenska ekonomin, föll tillbaka med nästan 14 enheter, till 89,4. Mikroindex, som sammanfattar hushållens syn på den egna ekonomin, gick ner drygt 16 enheter, till 71,2", tillägger KI.
KI:s barometerindikator för mars sjönk 2,8 enheter till 110,3, ned från 113,1 i februari.
Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg med 0,7 enheter till 125,0.
"De kraftiga svängningarna i detaljhandelns konfidensindikator fortsätter även i mars då indikatorn föll med 7,7 enheter till 111,3. Orsaken till månadens förändring är att färre företag uppger att varulagren är för små samt dystrare förväntningar på framtida försäljningsvolym", skriver KI.
Joakim Goksör/TT
