STORMAKTEN KINA

Xi lär hålla covidlinje "så länge det går"

Kinas president Xi Jinping lär behöva fortsätta på inslaget covidspår, både av eget intresse och för att landet inte snabbt ska hamna i en hälsokris. Arkivbild. Bild: Ng Han Guan/AP/TT

Kina (TT)

Kinas "krig" mot covid-19 är en prestigefråga för Xi Jinping.

Presidenten lär stå fast vid den strikta smittskyddslinjen så länge han kan, bedömer Kinakännaren Johan Lagerkvist. Om inte annat eftersom befolkningen inte har det skydd som det sades att den skulle få.

– "Noll covid"-strategin är kopplad till Xi och hans prestige, hans behov av att inte framstå som något annat än den starke ledare som han vill vara och som nästan alla kineser vill att han ska vara, säger Johan Lagerkvist, som är professor i kinesiskt språk och kultur samt föreståndare för Centrum för globala Asienstudier vid Stockholms universitet.

Xi Jinping ska också bli omvald till en tredje mandatperiod vid höstens partikongress – som ende kinesiske president sedan Mao Zedong, tack vare en grundlagsjustering.

– I det läget blir det ännu svårare att backa och säga att han hade fel när han sade att viruset går att utrota eller hålla borta. Jag kan inte föreställa mig att han säger att man måste börja leva med viruset, som Taiwans hälsomyndighet har sagt.

Svårare i storstad?

Shanghai har nyligen varit den värst drabbade staden i Kina, av den officiella statistiken att döma. En strikt nedstängning av jättemetropolen, med tvångskarantän för många av dess fler än 26 miljoner invånare, har förlängts och skärpts efter att redan ha gällt i en månads tid. Och det trots att de redovisade smittotalen sjunker.

Koncentrationen av utbildade och välbärgade kineser är hög i staden. Protester mot myndigheternas påbud och ingrepp i tillvaron har väckt ett missnöje, även om censurapparaten arbetar hårt för att dämpa det.

– Det blir mer exponerat där och det kan vara en faktor som tas med i beräkningen när man funderar på hur man ska hantera eventuella protester, om nedstängningen fortsätter och det sociala missnöjet ökar, säger Johan Lagerkvist.

– Å andra sidan finns det en än mer exponerad stad i Hongkong, där man inte har brytt sig om protester eller något som helst när man totalt har krossat den demokratirörelse som fanns där.

Den svenske professorn ser en växande klyfta mellan politiken och de kinesiska medborgarna. Innan Xi Jinpings tillträde fanns ett mer öppet arbete för att stävja utbredda smittor genom internationella samarbeten. Med Xi vid makten har det tvärtom skett mörkläggningar, som när det nya coronaviruset dök upp i Wuhan, poängterar han.

– Kineserna är extremt tålmodiga så länge de har god tillväxt och någon typ av personlig frihet. Men nu har de ingen frihet, en ekonomisk nedgång och upptäcker att myndigheterna inte är lyhörda.

Pest eller kolera

I partielitens vågskål ligger också att de strikta reglerna kan behövas för att Kina inte ska hamna i ett riktigt krisläge. Vid sidan av politiska överväganden behöver den ha i åtanke att vaccinationsgraden är relativt låg bland äldre – och att de allra flesta har fått relativt ineffektiva vaccin, poängterar Johan Lagerkvist.

– Om sjukhusen skulle bli överfulla så skulle många åldringar dö, i en kultur som dessutom är konfuciansk och värderar ålder högt. I så fall skulle grundargumentet för "noll covid"-strategin – att Kina "till skillnad från britter och svenskar räddar alla liv till varje pris" – också falla, säger Johan Lagerkvist.

– Det är många saker som de måste balansera, men jag tror att de kommer att fortsätta på det här spåret så länge det bara går, så länge det inte blir för många stora städer som måste hållas nedstängda samtidigt så att det får för stora ekonomiska konsekvenser.

Martin Mederyd Hårdh/TT

En skyddsdräktsklädd person håller koll på staket och avspärrningar vid en teststation i Peking, i söndags. Bild: Andy Wong/AP/TT