CORONAVACCINERINGEN

Proteinvaccin ger hopp om mer långvarigt skydd

En vaccinatör ger en man en dos vaccin. Arkivbild. Bild: Erik Mårtensson/TT

Coronaviruset (TT)

Proteinbaserade vacciner, som är välbeprövade mot andra infektioner, är på väg att bli ett nytt vapen i kampen mot covid-19.

Forskare hoppas nu att de ska ge ett mer långvarigt antikroppsskydd och att fler ska kunna ta sprutan.

Med hjälp av mRNA-teknik som använts i vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna, har en enorm mängd doser snabbt kunnat tillverkas, vilket räddat miljontals liv under pandemin. Antikropparna som skyddar mot infektion har dock visat sig minska relativt fort, även om skyddet mot svår sjukdom troligen finns kvar längre.

Före jul godkände Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) ett nytt vaccin, Nuvaxovid från Novavax, vars skyddseffekt mot allvarlig sjukdom och död är 90 procent, enligt Läkemedelsverket.

Till skillnad från de andra vaccinerna är det ett proteinbaserat vaccin som bygger på en äldre och mer konventionell teknik som bland annat förekommer i vaccin mot hepatit b.

– Det är en vaccinform som vi har använt tidigare och man känner till eventuella biverkningar. Vi hoppas också att skyddet sitter lite längre jämfört med mRNA-vaccinerna eller de virusvektorbaserade där man ser att det dalar ner efter ett halvår. Men det vet vi inte förrän vi börjar vaccinera, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.

Behöver hjälpämne

Med mRNA-tekniken introduceras molekylen mRNA som innehåller en instruktionsmall för hur kroppen själv kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Proteinbaserade vaccin innehåller i stället proteinpartiklar från viruset som framställs i laboratorium och injiceras tillsammans med ett hjälpämne.

– Man måste ha något annat ämne med som retar upp immunförsvaret för att kroppen ska svara på det här proteinet, det kallas för adjuvans, säger Ali Mirazimi.

Gemensamt för vaccinen är att de stimulerar produktionen av antikroppar och minnesceller, som gör att immunförsvaret tränas upp att känna igen och blockera viruset. En skillnad som har lyfts fram är att proteinvaccinerna vanligen ger högre antikroppsnivåer och därmed en längre skyddseffekt.

Bra nivåer av antikroppar

Än så länge vet man dock för lite om hur vaccinsorterna jämför sig med varandra för att kunna säga vilket som är bäst, menar Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.

– Mycket pekar på att proteinbaserade vaccin får upp riktigt bra nivåer av antikroppar, men man får nog vänta lite innan man kan uttala sig med säkerhet om att det kommer göra en signifikant skillnad jämfört med mRNA-vaccinen.

Att antikropparna minskar med tiden är naturligt med alla vaccin, men ju högre nivåer man har från början, desto längre dröjer det innan de är så låga att de inte har effekt. Även med proteinvaccinen talar allt för att det kommer krävas påfyllnadsdoser, enligt Karin Loré.

Fler patientgrupper

Både hon och Ali Mirazimi ser flera fördelar med att olika typer av vaccin finns på marknaden.

– Det kan vara så att folk som är rädda för mRNA-vaccin av någon anledning, känner sig mer trygga med att ta ett proteinbaserat vaccin för att de är beprövade för andra sjukdomar och man vet att de oftast funkar väldigt bra, säger Karin Loré.

De lyfter också fram att proteinvaccin skulle kunna ges till patienter som av olika anledningar inte kan ta de andra vaccinen.

– Ibland kanske man inte kan ta en vaccinsort på grund av olika medicinska skäl. Vissa är till exempel superallergiska och kan inte ta mRNA-vaccin. Då finns det proteinvaccin som kan funka hos den patientgruppen, säger Ali Mirazimi.

Kan förvaras i kyl

En ytterligare fördel är att proteinbaserade vacciner klarar kylskåpstemperatur, vilket underlättar förvaring och distribution. Enligt Karin Loré finns det också data som pekar mot att proteinbaserade vacciner har en tendens att ge lite färre biverkningar, som influensaliknande symtom eller ont i armen, och det har diskuterats om de kan bli aktuella för barn eller äldre framöver.

– De kliniska studierna har rapporterat färre biverkningar med de proteinbaserade vaccinen. Man kanske skulle kunna tänka sig att de kan vara extra lämpliga för barn om man vill försöka undvika så mycket biverkningar som möjligt.

Det hittills enda godkända proteinvaccinet från Novavax rekommenderas dock för vuxna från 18 år och uppåt.

En nackdel är att proteinvaccin tar längre tid att producera i stor skala.

– Om det ska uppdateras för att matcha en ny stam och variant av viruset kommer det också ta lite längre tid, säger Karin Loré.

När proteinbaserade vaccin kan tas i bruk på bred front är ännu oklart. Vaccinsamordnaren Richard Bergström har tidigare sagt till TT att Sverige beställt 4,1 miljoner doser från Novavax, men att han blir glad om vi får 100 000 under första kvartalet 2022.

Slutet för covid-19?

Karin Loré tror att det kan dröja innan produktionen kommer upp i de volymer som behövs, men hoppas att tillgången så småningom ska vara så god att man kan välja vaccin eller åtminstone diskutera det med sin läkare.

TT: Kan de proteinbaserade vaccinen bidra till att utrota covid-19?

– Jag tror att de likväl som mRNA-vaccinen har den potentialen. Om vi fortsätter att vaccinera flitigt så har man till slut utrotat viruset. Men jag tror inte att de proteinbaserade vaccinen är miraklet, utan det faktum att folk vaccinerar sig, säger Karin Loré.

Ali Mirazimi menar att viruset inte kommer att försvinna helt eftersom det är en zoonos, en infektion som kan spridas mellan djur och människor.

– Det som är helt klart är att vi kan minska smittspridningen och belastningen på sjukvården, men det är något som kräver både vaccin och antivirala mediciner. Definitivt kan proteinbaserade vaccin bidra till den arsenalen.

Marielle Theander Olsson/TT

Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Fakta

Vaccinet Nuvaxovid från det amerikanska bolaget Novavax är det femte att få grönt ljus av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

Det är godkänt för vuxna som är 18 år och äldre och EU-kommissionen har centralt beställt 200 miljoner doser för medlemsländernas räkning.

Sedan tidigare är mRNA-vaccinen från Pfizer-Biontech och Moderna, samt virusvektorvaccinen från Astra Zeneca och Janssen godkända. Det sistnämnda används dock inte i Sverige, medan Astra Zenecas vaccin som inledningsvis gavs till äldre har fasats ut.

De proteinbaserade vaccinerna, dit Novavax vaccin räknas, ger direkt immunförsvaret främmande substanser att agera mot. De innehåller grupper av det protein, i det här fallet coronavirusets spikeprotein, som immunförsvaret ska lära sig att bekämpa samt ett adjuvans, ett hjälpämne som förstärker effekten.

Vaccinerna från Pfizer-Biontech och Moderna använder en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, det vill säga budbärare. Molekylen, som även kallas budbärar-RNA, innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner, även här spikeproteinet, som immunförsvaret ska reagera på.

Vektorvaccin innehåller precis som mRNA-vaccin genetiska instruktioner för ett protein. Genen sätts dock in i ett försvagat förkylningsvirus som infekterar kroppens celler och ger upphov till det önskade proteinet, som i sin tur sätter i gång ett immunsvar. Det används exempelvis mot ebola.

Källa: Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet