CORONAVACCINERINGEN

Nobelvinnaren: "Kan inte tro att det är sant"

Ungraren Katalin Karikó får Nobelpriset för att ha utvecklat mRNA-tekniken som ledde till framtagandet av covidvaccinet. Arkivbild. Bild: Robert Hegedus/AP/TT

Vetenskap (TT)

Från en uppsägning till Nobelpriset i medicin.

För den ungersk-amerikanska biokemisten Katalin Karikó har framgångarna inte kommit av sig självt.

– Jag vill tacka dem som försökte göra mitt liv eländigt, säger Karikó till TT.

Årets pris delar Katalin Karikó tillsammans med Drew Weissman för att ha utvecklat mRNA-tekniken som användes för att framställa flera av vaccinerna mot covid-19.

Duon har de senaste åren varit några av förhandsfavoriterna, men Karikó hade ändå svårt att tro att det var sant när Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet nådde henne på måndagsförmiddagen.

– Jag är överväldigad. Jag såg inte vilket nummer det var som ringde, men sedan kollade vi upp det närmare, och såg att det verkade stämma, säger hon.

– Jag är väldigt glad, både för mig för min familjs skull och för mina kollegor.

Uppsagd i Ungern

Resan till att vinna Nobelpriset har varit långt ifrån spikrak för Karikó.

Hon började studera på 1970-talet på ett universitet Szeged i Ungern och belönades senare med ett stipendium av Ungerska vetenskapsakademin.

Men efter att hon börjat forska på så kallade korta RNA-molekyler sade det biologiska forskningscentrumet där Karikó arbetade upp henne. Orsaken var nedskärningar.

Karikó valde då att söka lyckan i USA dit hon reste med sin man och sin då tvååriga dotter. En inte helt enkel flytt att genomföra i 1980-talets Ungern.

Uppmaningen: Jobba hårt och njut

Karikó hamnade till slut på University of Pennsylvania där hon 1997 träffade immunologen Drew Weissman. Deras gemensamma upptäckt publicerades 2005, men det var först när en pandemi slog till som tekniken snabbt visade sig kunna rädda liv.

I dag har vacciner med mRNA-teknik getts i mer än 13 miljarder doser världen över.

– Jag hade inte varit här om jag inte blivit uppsagd från den tidigare tjänst jag hade. Jag vill tacka dem som försökte göra mitt liv eländigt, för utan dem hade jag inte varit här i dag, säger Katalin Karikó.

– De fick mig att jobba hårdare, och de gjorde mig bara bättre och ännu mer uthållig.

– Det vill jag skicka vidare till andra, att inte ge upp lättvindigt och jobba hårt. Och njut!

Olle Bengtsson/TT

Fakta

I mRNA-vaccin använder man en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet