DET NYA ARBETSLIVET

Flexibla scheman fixar återkomsten bäst

Dags återta de tomma kontoren. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Arbete (TT)

Var tredje som ska tillbaka till kontoret känner stress när rekommendationerna om distansarbete nu försvinner.

Och inför återkomsten, tänk inte så schemamässigt fyrkantigt, råder organisationspsykolog.

Frågan på mångas läppar – hur ofta och när ska jag jobba på kontoret igen? Bara att återgå skapar uppenbarligen stress, visar studier, även om andra ropar äntligen.

Företagshälsovårdsföretaget Previa har låtit Sifo fråga 1 000 svenskar om hur de känner inför att Folkhälsomyndigheten 29 september tar bort rekommendationen att jobba hemma.

– Tre av tio känner hög stress, och det är en klar övervikt kvinnor, säger Lena-Karin Allinger, organisationspsykolog på Previa.

Vill kunna välja

Att kvinnor känner så i högre grad kan hänga samman med att de fortfarande i större grad har större behov av att få ihop det berömda vardagspusslet, resonerar hon.

Forskning visar att människor mår bättre av högre frihetsgrader på jobbet.

– Man vill fortsätta kunna välja, säger Allinger.

I motsats till den åsikten känner förmodligen många chefer att det blir lättare att bedriva verksamheten med sina underlydande på plats, chefen får bättre kontroll, enligt Allinger.

Men allt kommer inte att återgå till förpandemisk tid. Coronakrisen har visat att det går finfint att jobba hemifrån och många arbetsplatser kommer att köra vidare med någon slags 50/50 schema, hemma respektive kontoret.

Rätt person på rätt plats

Men Alexandra Sjöström, psykolog och konsultchef på företagshälsovårdsföretaget Feelgood, varnar för att bli för fyrkantig i schemaläggningen av var arbetet ska utföras – verksamheten måste bli styrande för hur jobbet ska skötas, anser hon.

– Vad är det vi ska göra på jobbet, och vad kan vi göra hemma, säger hon.

Problemlösning och kreativt arbete är typiska uppgifter som bäst görs på kontoret. Även de sociala bitarna och få in nyanställda i företagets kultur görs bäst på plats, enligt Sjöström. Om bara schemat, exempelvis varje måndag och tisdag i hemmet, ska styra blir det ineffektivt och rörigt.

– Rätt person ska vara på rätt plats samtidigt, säger hon.

– Hur och när man jobbar ska baseras på fakta, inte känslor. Hur vi ska få jobbet att fungera, måste vara det som styr, inte vad vi har lust till, fortsätter Alexandra Sjöström.

Det här ställer förstås i sin tur nya krav på chefen, som kanske i större utsträckning än tidigare måste leda med prestation som ledstjärna, enligt Sjöström.

– Kommunikation blir ytterst viktigt, och att vara tillgänglig.

Olle Lindström/TT

Fakta

Folkhälsomyndigheten har fram till och med 28 september rekommenderat att så många som möjligt arbetar hemifrån. Alla har dock inte haft denna möjlighet. För dessa personer har det i stället gällt att färdas så säkert som möjligt till och från arbetet, genom att undvika kollektivtrafik eller andra färdsätt där trängsel kan uppstå.

De som inte har kunnat jobba hemifrån uppmanades istället att om möjligt anpassa arbetstider för att undvika trängsel i kollektivtrafiken och på arbetsplatsen.

På arbetsplatsen var uppmaningen att hålla avstånd till andra vid exempelvis möten, i fikarum och omklädningsrum.

Ytterst är det även fortsatt arbetsgivaren som avgör om och när hemarbete kan tillåtas och vilka justeringar i arbetstid som kan göras. Arbetsgivaren har också bland annat arbetsmiljöansvaret för de som arbetar hemifrån.

Källa: Folkhälsomyndigheten