Ekonomin minskar i EU

EU (TT:s korrespondent)

EU-kommissionen siar om nästa års ekonomi. Tillväxten står på minus – och i hela EU nästan på noll.

EU-kommissionens höstprognos i dag är full av mörka moln, framför allt beroende på konsekvenserna av Rysslands krig i Ukraina.

Tillväxten för 2022 väntas visserligen landa på 3,3 procent – aningen mer än de 2,7 procent som det siades om i sommarprognosen – men det beror främst på starka siffror från början av året, när länderna fortfarande lyfte starkt efter coronapandemin.

I dagens höstprognos konstateras i stället att "ökad osäkerhet, höga energipriser, undergrävande av hushållens köpkraft, svagare omvärld och tuffare ekonomiska villkor gör att EU, eurozonen och de flesta medlemsländerna hamnar i recession under årets sista kvartal".

"Borde hjälpa"

Det gör i sin tur att tillväxten 2023 bara väntas landa i futtiga 0,3 procent, innan en tillväxt på 1,6 procent kan förväntas för år 2024.

"Men en stark arbetsmarknad och reformer och investeringar från Faciliteten för återhämtning och motståndskraft (EU:s stora coronastöd, RRF) borde hjälpa för att stödja ekonomin. Vårt fokus ligger nu på att stödja de mest sårbara med riktade åtgärder", säger EU:s finansansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis i ett pressmeddelande.

Botten-Sverige

Sverige tillhör de länder som drar ner siffrorna. I år tror EU-kommissionen på en tillväxt på 2,9 procent, som dock förvandlas till -0,6 procent under 2023, följt av en svag uppgång på 0,8 procent år 2024.

Enda övriga minusländer för nästa år är bjässen Tyskland (också 0,6 procent) samt Lettland (0,3 procent). Även för övriga länder förutspås dock ytterst minimal tillväxt, bortsett från för Irland (+3,2 procent) och Malta (+2,8 procent).

Wiktor Nummelin/TT