CORONAVACCINERINGEN

200 kronor i fickan fick fler att ta vaccin

Ny studie visar att en "premie" på 200 kr ökar viljan att vaccinera sig – oavsett ålder, kön, inkomst och utbildningsnivå. Arkivbild. Bild: Jessica Gow

Coronaviruset (TT)

Ett lockbete på 200 kronor gör att fler vill vaccinera sig mot covid-19, visar en ny studie.

Forskarna har undersökt över 8 200 svenskar och sett att pengar gör mer skillnad än information.

En mindre belöning på 200 kronor kan öka vaccinationsgraden med fyra procentenheter, medan andra metoder för att få fler att vaccinera sig inte ger någon tydlig effekt, enligt studien som utförts i Sverige och nu publiceras i tidskriften Science.

– Jag kan notera att det här verkar ha effekt oberoende av kön, ålder, utbildning och socioekonomi. Vi noterar det i alla grupper, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Information utan effekt

Över 8 200 svenskar i åldrarna 18 till 49 år deltog undersökningen. De delades in i fem grupper, varav en fick 200 kronor för att vaccinera sig. De övriga fick olika former av uppmaningar, som till exempel information om att vaccinet är effektivt och säkert. Påminnelser med en länk till 1177 och uppmaningen att boka tid skickades ut till alla fem grupperna.

Det fanns även en kontrollgrupp som forskarna inte försökte påverka i någon riktning. Alla hade 30 dagar på sig att ta sin första dos vaccin mot covid-19.

Vid uppföljningen kontrollerades alla deltagare mot vaccinationsregistret. Det visade sig att bland dem som fått 200 kronor hade 76 procent vaccinerat sig. I kontrollgruppen var siffran 72 procent.

Fattiga forskare

TT: Varför just 200 kronor?

– Dels så fanns det vissa enkätstudier som visade att redan vid den låga nivån så ökade folks påstådda vilja att vaccinera sig, dels är det en budgetfråga för oss forskare. Och så den etiska aspekten, betalar man mer blir det möjligen mer etiskt tveksamt, säger Erik Wengström.

Om de är etiskt försvarbart att betala människor för att vaccinera sig handlar om i vilken grad det inkräktar på individens självbestämmande, menar Lars Sandman, professor i hälso- och sjukvårdsetik vid Linköping universitet.

– Det är en liten push i vad man tycka är att gå i rätt riktning, vilket inkräktar litegrann på autonomin. Men det är en liten knuff för folk som inte behöver 200 kronor för att äta sig mätta. Därför verkar det vara en acceptabel stimulans, säger han.

Samtidigt har samhället gjort stora insatser för att få folk att vaccinera sig. För bara tre veckor sedan avsatte regeringen ytterligare 40 miljoner kronor för att regionerna ska nå fler.

Samhällsekonomisk fördel

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att betalning mycket väl skulle kunna vara ett effektivt verktyg för att minska spridning av covid-19 och dödsfall.

TT: Kan det vara mer samhällsekonomiskt fördelaktigt att betala personer direkt, i stället för att jobba med informationskampanjer?

– Ja, det skulle man kunna tänka sig, om kampanjerna inte ökar vaccinationsgraden direkt. Betalar man folk kostar det visserligen staten, men de pengarna går till folks fickor som de sedan kan konsumera eller spendera. Om det dessutom ökar vaccinationsgraden mer än andra typer av kampanjer, så finns argument för att det är mer kostnadseffektivt, säger Erik Wengström.

Helena Björk/TT

Erik Wengström, professor i nationalekonomi, är en av forskarna bakom studien som visat att fler vaccinerat sig när de erbjudits 200 kronor. Bild: Apelöga

Fakta

"Monetary incentives increase covid-19 vaccinations online" är en studie där effekten av att individen får pengar för att vaccinera sig undersökts.

8 286 deltagare mellan 18 och 49 år som rekryterats genom undersökningsföretaget Norstat deltog.

De delades in i fem grupper och en kontrollgrupp. Deltagarna svarade på en undersökning på nätet under maj och juni i år.

Alla grupper utom kontrollgruppen fick påminnelser om att vaccinera sig två respektive fyra veckor efter att de svarat på undersökningen.

Studien har genomförts av forskare från Lunds universitet, Köpenhamns universitet, University of Lausanne, University of Basel, University of Zurich, Columbia Business School, Columbia University, Booth School of Business, University of Chicago och National Bureau of Economic Research.

Källa: Lunds universitet