DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Svenska kraftnät: Hoten mot elsystemet ökar – ”Väldigt allvarligt läge”

Mitt i elkrisen trappas hotbilden mot svensk elförsörjning upp till helt nya nivåer. Nu varnar Svenska kraftnät för allvarliga konsekvenser, inte minst för företagen. ”Ingen går säker”, säger säkerhetschefen Erik Nordman till TN.

Sabotage mot anläggningar, kartläggning av personal och skyddsvärda uppgifter samt strategiska uppköp som kan skapa problematiska beroenden. Det är bara några av de allvarliga utmaningar som elsystemets aktörer i dag har att hantera.

Det framkommer i en ny rapport av Svenska kraftnät, som listar vilka myndigheten för närvarande ser som de främsta antagonistiska hoten mot svensk elförsörjning.

– I grunden är det samma typ av hot som vi även sett tidigare, men vi ser att flera av de här hotområdena har blivit ännu mer aktuella. Vi kan också se en ökning av hybridaktiviteter i Europa som spelar in i den bilden, säger Erik Nordman, säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Svenska kraftnät, till TN.

Utvecklingen mot fler hot och incidenter har enligt Erik Nordman pågått i över ett decennium, men situationen förändrades i grunden i samband med Rysslands invasion av Ukraina år 2022. I takt med att omvärldsläget sedan dess försämrats har Svenska kraftnät också märkt av ett ökat intresse från främmande makt mot att på olika sätt kunna påverka den svenska elförsörjningen.

”Ingen går säker.”

För att bemöta hotbilden och säkerställa ett robust skydd mot olika typer av angrepp, genomför myndigheten just nu en rad åtgärder. Det handlar till exempel om att förhindra cyberintrång, att säkerställa fysiska skyddsåtgärder som larm och passagesystem samt att ha en ökad beredskap för reparationer.

– Vi måste absolut vara på tårna. Om man är en aktör i svensk elförsörjning så måste man vara förberedd för att kunna hantera den här typen av hot. För hoten finns. Det innebär inte att man kommer att drabbas men det innebär att man skulle kunna drabbas.

Bedömer du att Svenska kraftnät har den beredskapen som man behöver ha i det här läget?

– Ja, Svenska kraftnät har jobbat länge med både säkerhet och beredskapsförmåga och vi har en god organisation på plats. Med det inte sagt att inte vi också kan drabbas för det kan vi naturligtvis. Ingen går säker.

Ryssland största hotet

Även om andra länder, främst Kina och Iran, också figurerar i den samlade hotbilden, så är det enligt Erik Nordman Ryssland som utan tvekan utgör det främsta och största hotet mot svensk elförsörjning.

– Det är den bedömning som våra säkerhetsmyndigheter gör och vi gör ingen annan bedömning. Det innebär också att det är Ryssland som är den dimensionerande hotaktören och att vi måste planera utifrån att Ryssland är ett land som inte självklart vill oss väl.

– Sen lyfter vi också fram andra aktörer, som den organiserade brottsligheten. Den kan vara ett hot i sig själv men den kan också vara en samarbetspartner för främmande stater.

”Det är klart att det finns sårbarheter även i svenska elsystemet.”

Kina och Iran agerar med syften som delvis skiljer sig från Rysslands, konstaterar Erik Nordman.

– De har lite olika motiv. Ryssland är en stor aktör som vill ha ett direkt inflytande i och nära Europa och det är ett land som har även har territoriala intressen. Kinas intressen ligger kanske i första hand i ekonomisk och global påverkansförmåga, medan Irans agerande till viss del kan kopplas till Irans diaspora och att kunna påverka exiliraniers möjligheter.

Var finns de största sårbarheterna i det svenska elsystemet?

– Vi berättar inte om sårbarheter på en så konkret nivå. Det är klart att det finns sårbarheter även i svenska elsystemet men de håller vi för oss själva. I grunden kan jag säga att vi har ett robust elsystem i Sverige och att vi hanterar störningar på ett bra sätt i vardagen.

– Men det är klart att vi har ju kännetecken som är specifika för oss i Sverige, till exempel att det är ett avlångt land där produktion och konsumtion ligger på olika platser. Det påverkar hur vi måste arbeta med vår robusthet. Men specifika sårbarheter kan jag inte peka ut.

”Det ska väldigt mycket till för att vi ska ha väldigt långvariga elavbrott.”

Attacker mot elsystemet skulle kunna påverka företag på flera sätt. Potentiella risker inkluderar allt från påverkan på företagens egendom till att leveranskedjor inte fungerar som det är tänkt. Det finns också en risk för att företag inte skulle kunna producera som normalt till följd av exempelvis utdragna elavbrott.

– Vi har som sagt ett i grunden stabilt elsystem i Sverige. Men om det skulle drabbas av attacker som är så allvarliga att elen försvinner i stora delar av landet eller över lång tid så får det förstås väldigt allvarliga konsekvenser för hela samhället, inklusive företagen. Vi är ett land som är väldigt elberoende.

Hur lång tid skulle elen kunna slås ut?

– Om det skulle vara så att det händer någonting som släcker delar av nätet eller till och med hela det svenska elsystemet så finns det rutiner för att kunna bygga upp det igen och att återfå spänningen i nätet. Det ska väldigt mycket till för att vi ska ha väldigt långvariga elavbrott.

Att det skulle bli aktuellt i Sverige med längre elavbrott än ett par timmar, eller i värsta fall dagar, håller Erik Nordman för osannolikt.

Men han lyfter samtidigt fram att sedan Ryssland invaderade Ukraina har just elinfrastrukturen blivit en viktig måltavla, och att det är ett scenario man gör klokt att ha beredskap inför.

– Vi har ännu inte sett attacker som har fått riktigt allvarliga konsekvenser i Sverige, vilket så klart är skönt. Det finns exempel från Europa där energiinfrastruktur har drabbats på olika sätt av attacker, men inte heller där har vi sett de här riktigt stora konsekvenserna. Och sen får vi gå längs skalan hela vägen till Ukraina där det är väldigt stora konsekvenser, men de har ju också ett regelrätt krig.

Lärdomar från Ukraina

Faktum är att Svenska kraftnät tittar på just Ukraina för att dra lärdomar kring hur man dels kan skydda sig mot attacker, dels agera för att minimera eventuella skador när de väl har uppstått.

Erik Nordman anser att Ukraina både har varit duktiga på att förbereda sig för olika scenarion, och att de har en god reparationsförmåga som innebär att de snabbt har kunnat återställa skadad infrastruktur.

– Det har varit väldigt värdefullt för dem och de lärdomarna ligger också bakom att vi i Sverige försöker att skala upp vår reparationsförmåga. Sen tycker jag också att man kan se att ukrainarna har varit väldigt flexibla och bra på att anpassa sina arbetssätt, så vartefter att kriget har fortsatt och hotet har förändrats har de kunnat följa det på ett bra sätt. Det är också en lärdom jag tror man kan ha med sig.

”Det menar jag är ett väldigt allvarligt läge och något som kräver en hel del av oss.”

Det är förstås svårt för vanliga företagare att själva säkra upp sin elförsörjning. Men enligt Erik Norman är det viktigt för alla företag att fundera över hur de kan skydda sin infrastruktur och sin information från att komma i fel händer. Alla riskerar att bli en måltavla på ett eller annat sätt, poängterar han.

Du har sagt i andra sammanhang att vi är i ett mycket allvarligt läge. På vilket sätt är vi det?

– Vår statsminister uttryckte det för ett tag sedan som att Sverige inte är i krig men inte heller i fred, och det är ju verkligen allvarsord. För det man säger då är att vi måste vara beredda på att det finns aktörer, däribland andra stater, som kan vilja störa Sverige. Det menar jag är ett väldigt allvarligt läge och något som kräver en hel del av oss. Både vi inom elförsörjning och andra som ansvarar för väldigt samhällsviktiga funktioner måste vara beredda på att det är så läget ser ut i dag.