KOMPETENSKRISEN

Här är reglerna som hotar nästa Lovable – ”Måste ändras”

Svenska techbolag tappar kampen om de internationella talangerna. Skattereglerna för personaloptioner slår till just när bolagen ska växa och behöver rekrytera som mest. "Det måste ändras för att svenska startup-bolag ska kunna stanna i Sverige", säger Lovable-investeraren Sara Rywe till TN.

När ett snabbväxande techbolag ska rekrytera en eftertraktad programmerare konkurrerar det med världens största företag. Men medan Google och Apple kan locka med höga löner har en startup sällan samma ekonomiska muskler.

Ett sätt att jämna ut skillnaden är att erbjuda den anställde en ägarandel i bolaget. Om företaget lyckas kan aktierna bli värda betydande belopp. Samtidigt får den anställde ett direkt intresse av att bolaget växer.

– Det är väldigt svårt för startup-företag som vill rekrytera personal när programmerare kan få upp till tre gånger högre lön på Google, Apple och liknande storbolag. Snabbrörligheten kan locka, men i slutändan måste man ändå få kompensation för risken man tar, säger Sara Rywe, partner på riskkapitalbolaget Byfounders.

Hon var även en tidig investerare i Lovable, som på kort tid har vuxit till en internationell framgång med sitt AI-verktyg som låter användare utan teknisk kompetens bygga appar och mjukvara genom att beskriva vad de vill skapa i text.

Sara Rywe understryker att personaloptioner en central del av svaret på hur Sverige ska få fram fler sådana bolag – och få dem att stanna i landet.

– Ägarandelar i bolaget behövs. Det här borde passa den klassiska svenska modellen. En gåva som grundare ger till anställda: man anser att det är värt det, och om det går bra för bolaget borde alla få ta del av det.

Växer ur reglerna

Problemet är att de svenska skattereglerna begränsar vilka företag som kan erbjuda personaloptioner med förmånliga villkor.

Personaloptioner ger en anställd rätt att i framtiden köpa aktier i företaget till ett på förhand bestämt pris. För unga bolag kan det vara ett sätt att locka kompetens utan att behöva betala lika höga löner som etablerade konkurrenter.

Sedan 2018 finns särskilda regler för så kallade kvalificerade personaloptioner. Det innebär att den anställde under vissa förutsättningar slipper beskattning när optionerna utnyttjas för att köpa aktier. I stället sker beskattningen när aktierna säljs.

Men skattelättnaden gäller bara företag som uppfyller en rad villkor. Bland annat får bolaget normalt inte vara äldre än tio år, ha 150 eller fler anställda eller ha en nettoomsättning eller balansomslutning över 280 miljoner kronor. Det innebär att ett bolag kan växa ur regelverket just när det behöver rekrytera fler specialister och konkurrera internationellt.

Om företaget inte längre kvalificerar sig kan vanliga personaloptioner bli betydligt dyrare. Den anställde beskattas då normalt för värdet av förmånen när optionen utnyttjas, även om aktierna inte har sålts. Företaget ska dessutom betala arbetsgivaravgifter.

– Man ska kunna ge personaloptioner utan att det kostar. Skatten ska läggas när pengarna kommer ut. Problemet i dag ligger i att betala skatt innan du har några pengar att betala skatt av, säger Sara Rywe.

Större optionsutrymme

Även Svenskt Näringsliv vill ändra reglerna så att fler tillväxtbolag kan använda kvalificerade personaloptioner. Organisationen förespråkar bland annat höjda gränsvärden och ett större utrymme för optionsprogram med inspiration från bland andra Storbritannien och Irland, två länder med mer generösa villkor.

Sara Rywe beskriver personaloptioner som ett verktyg för att både rekrytera och behålla internationell spetskompetens.

– Skapar man ett samhälle där bara de som redan är rika kan få personaloptioner blir det fel. Det måste ändras för att svenska startup-bolag ska kunna stanna och växa i Sverige.

För henne handlar frågan om mer än enskilda anställdas ersättning. Om svenska företag lyckas växa till globala koncerner kan de bidra med arbetstillfällen, investeringar och skatteintäkter under lång tid.

– För att ett bolag ska kunna bli globala vinnare måste de kunna attrahera de bästa internationella talangerna också. Om de flyttar påverkar det Sveriges ekonomi. Titta på företag som Novo Nordisk och Ericsson. När bolag blir globala bidrar de till samhällsekonomin på riktigt.

”Måste mötas i mitten”

Sara Rywe menar att många svenska grundare vill bygga sina företag i Sverige, men att de möter hinder när de ska konkurrera om människor och kapital på en internationell marknad.

– I princip alla i branschen som jag pratar med lyfter det här problemet. Lovable hade kunnat välja USA, men grundarna vill bygga bolag i Sverige. Samtidigt begränsas och hindras de. Vi måste mötas i mitten.

USA bör enligt Sara Rywe fungera som en förebild, både när det gäller möjligheten att erbjuda ägande och förmågan att locka internationell kompetens.

Samtidigt pekar hon på ett bredare europeiskt problem: regelverk och byråkrati som gör det svårare för företag att växa över nationsgränserna. EU regler om dataskydd, GDPR, är ett exempel på lagstiftning som företag behöver förhålla sig till när de utvecklar och säljer sina tjänster på olika marknader.

Alla hinder kan inte lösas av svensk lagstiftning. Men personaloptionerna är ett område där Sverige har möjlighet att agera på egen hand.

– Om Europa ska vara någorlunda konkurrenskraftigt måste vi kunna rekrytera och behålla talang och göra det möjligt att kommersiellt agera mellan länder utan byråkrati, säger Sara Rywe.