KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Kraven: Så måste nästa regering driva klimatomställningen

Långsiktiga spelregler, snabbare elektrifiering och bättre villkor för cirkulära investeringar. Det är några av hållbarhetschefernas krav inför nästa mandatperiod. ”Det viktigaste är att hålla fast vid riktningen, även när debatten blir mer kritisk”, säger Annika Ramsköld på Vattenfall.

Duni: "Klimatarbetet blir en förutsättning för konkurrenskraft"

Erik Lindroth, hållbarhetschef på Duni, ser gärna att nästa regering har ett fortsatt fokus på cirkulär ekonomi, exempelvis genom satsningar som ökar tillgången till återvunna och förnybara material, och som förbättrar insamlings- och återvinningssystemen.

– Det finns ett stort gap i välbehövlig infrastruktur för transport och diskning av flergångsförpackningar, vilket gör det svårt för restaurangbranschen att leva upp till lagkraven, säger han.

Generellt behöver politikerna skapa långsiktiga och förutsägbara spelregler för näringslivet, speciellt gällande energi och klimat.

– Omställningen kräver stora investeringar och då behövs stabila ramverk som gör det möjligt att planera långsiktigt och att konkurrera på lika villkor. Med tydlighet, långsiktighet och klara förväntningar kommer klimatarbetet istället bli en förutsättning för konkurrenskraft, säger Erik Lindroth.

Kortsiktighet bromsar omställningen

Kortsiktighet är det största hindret för klimatarbetet, både nationellt och globalt eftersom det blir svårare att motivera investeringar i klimatförbättrande åtgärder, fortsätter han.

– Det gör investeringarna mer osäkra och därmed svårare att integrera i vårt värdeskapande. Det största hindret är ofta inte enskilda regler utan otydlighet och variation i hur regler tolkas mellan länder, menar han.

”Vi investerade mycket tid och pengar förra året i kapacitet och system för en reglering som senare sköts upp ytterligare ett år och som dessutom skalades ner markant”

Ett exempel är implementeringen av EU:s avskogningsförordning, EUDR, där den skiftande tidsplanen har kostat företaget både tid och pengar.

– Ryckigheten kring EUDR har skapat stora utmaningar. Vi investerade mycket tid och pengar förra året i kapacitet och system för en reglering som senare sköts upp ytterligare ett år och som dessutom skalades ner markant. Vi kunde med fördel använt dessa resurser till omställning istället. Mer harmoniserad tillämpning inom EU skulle skapa bättre förutsättningar för investeringar och snabbare omställning, säger han.

Ragn-Sells: "Den viktigaste klimatfrågan är inte avfall, utan råvaror"

Susanna Lind, hållbarhetschef på Ragn-Sells Recycling Sverige, vill se ett skifte i hur avfall betraktas i grunden.

– Den viktigaste klimatfrågan under nästa mandatperiod är inte avfall, utan råvaror. Sverige måste börja behandla avfall som strategiska resurser i stället för att betrakta avfall som ett problem som ska minimeras och hanteras, säger hon.

Enligt henne går det inte att samtidigt prata om självförsörjning och konkurrenskraft samtidigt som det är svårt att återvinna värdefulla material.

– Nästa regering måste leverera långsiktiga och förutsägbara spelregler som gör att företag vågar investera i ny teknik och innovation. Sverige kommer inte kunna bygga framtidens industri på gårdagens syn på avfall och återvinning, säger hon.

”Politiken har tagit flera steg framåt, men vi har ännu inte lämnat det linjära tänkandet bakom oss.”

Susanna Lind ser gärna att kommande regering fortsätter moderniseringen av avfallslagstiftningen.

– Politiken har tagit flera steg framåt, men vi har ännu inte lämnat det linjära tänkandet bakom oss. Regelverken behöver i högre grad utgå från vilket värde materialen har och hur de kan cirkulera i ekonomin, snarare än att fokusera på detaljer kring enskilda avfallsflöden. Det är inte fler särregler som behövs, utan ett tydligt mål: att ta vara på varje råvara så länge som möjligt, säger Susanna Lind.

Vill se övergripande reformer

Det största hindret för cirkulära investeringar är inte en enskild regel utan den sammantagna komplexiteten i regelverket. Under åren har regler och särlösningar successivt lagts ovanpå varandra och bidragit till en alltmer fragmenterad avfallslagstiftning.

– Avfallslagstiftningen har byggts på under lång tid och består i dag av många specialregler, otydliga ansvarsförhållanden och svårtolkade gränsdragningar. Det skapar osäkerhet för företag som vill investera i avancerad återvinning och nya cirkulära lösningar, säger Susanna Lind.

Vi kommer inte att nå klimatmålen om vi fortsätter att använda resurser som om de vore oändliga. Här måste Sverige bli mer aktivt och flytta sitt fokus från att implementera EU-lagstiftning till att påverka den, konstaterar Susanna Lind.

– När allt större delar av klimat-, miljö- och industripolitiken formas i Bryssel räcker det inte att reagera när förslagen är färdiga. Om vi inte är med och formar regelverken riskerar vi att få leva med andra länders prioriteringar i stället för att säkerställa att svenska perspektiv får genomslag, säger hon.

Vattenfall: "Rör inte EU ETS"

Vattenfalls hållbarhetschef Annika Ramsköld tycker att nästa regering ska fortsätta driva på för ett starkt utsläppshandelssystem inom EU ETS.

– Det är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen och stärker svenska företag som ligger långt fram i omställningen. Endast ett fossilfritt Europa är ett konkurrenskraftigt Europa och därför står vårt budskap fast: rör inte EU ETS, säger Annika Ramsköld.

Som tidigare talare menar hon att långsiktiga, stabila åtgärder som leder oss mot klimatmålen, lockar investeringar och driver innovation. Kärnkraften är ett område där långsiktigheten är avgörande, samtidigt som elektrifieringen av transportsektorn pekas ut som nästa stora uppgift.

– En viktig åtgärd är att skynda på elektrifieringen av transportsektorn, inte minst nu när vi sett att utsläppen från transportsektorn har ökat. Sverige har redan investerat mycket i publik laddinfrastruktur och för att använda den bättre behöver fler välja elfordon. Sverige har dessutom världsledande tillverkare av tunga fordon och kan därmed stärka sin konkurrenskraft där, säger hon.

Hon välkomnar också att industrins omställning bort från fossila bränslen nu ska utredas.

– Elektrifieringen pågår och riktningen är satt, men nu behöver vi också få igång industrins omställning och ersätta fossila bränslen med el. Därför välkomnar vi utredningen som tillsatts för att titta på detta lett av Erik Brandsma.

Snabbare tillståndsprocesser

Hon efterfrågar också snabbare tillståndsprocesser och investeringsförutsättningar för att stärka kapaciteten i elnätet

– Sverige har ett av världens mest tillförlitliga elnät, vilket är en viktig konkurrensfördel. Men nu står många kunder i kö för att få en anslutning eller höja sitt effektuttag.

Vattenfall Eldistribution planerar att investera cirka 11 miljarder kronor per år i elnätet under de kommande fem åren, och då krävs en reglering som stödjer både investeringar och ett effektivt användande av nätet.

– Annars riskerar vi ett åldrande elnät, försenade industrianslutningar och svagare tillväxt, säger Annika Ramsköld.

Den geopolitiska oron och prishöjningar i olja och naturgas har gjort oss påminda om Europas beroende av fossila bränslen.

– EU importerar 90 procent av sin fossila energi. Det ger höga kostnader och gör det svårare att konkurrera med länder som har inhemska tillgångar av naturgas, kol och/eller olja, som Kina och USA, säger hon.

”Det viktigaste är att hålla fast vid riktningen, även när debatten blir mer kritisk.”

Samtidigt väntar inte klimatförändringarna. Frågan är hur snabbt och kostnadseffektivt EU kan minska fossilberoendet och samtidigt stärka försörjningstryggheten och konkurrenskraften.

– Det viktigaste är att hålla fast vid riktningen, även när debatten blir mer kritisk. Vi behöver också lyfta goda exempel som visar att omställningen är möjlig. Endast ett fossilfritt Europa är ett konkurrenskraftigt och resilient Europa.