DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Minskar avfallet – tvingas ändå betala miljöskatt – ”En skam”
När Inrego köper in och säljer återanvänd elektronik minskar det miljöfarliga avfallet. Trots det läggs den kritiserade elektronikskatten på företagets produkter. ”Vi tycker det är helt galet”, säger hållbarhetschefen Sebastian Holmström till TN.
Elektronikskatten är en skam och urholkar förtroendet för miljöskatter, menar Sebastian Holmström, hållbarhetschef på IT-företaget Inrego. Företagets affärsidé är att köpa in och rekonditionera för att sedan sälja eller hyra ut återanvänd elektronik. Han berättar att elektronikskatten påverkat verksamheten negativt.
– Framför allt i början, då den var konstruerad på ett sätt där den slog omkull hela vår affärsidé och vi behövde starta ett till bolag för att kunna sköta all administration kring skatten.
Han menar att elektronikskatt är dålig och borde avskaffas – framför allt på återbrukade produkter.
– Det är flera affärer vi inte kan göra på grund av skatten och vi är emot att den också tas ut på begagnade produkter.
– När vi säljer begagnade produkter så ersätter de behovet av nya kemikalier på marknaden. Och de finns ju redan där ute. Så vi tycker det är helt galet att man ska behöva betala elektronikskatt på en begagnad produkt.
”Även om vi tror på cirkulär ekonomi så kan vi inte förlora pengar”.
Skatten på kemikalier i viss elektronik, även kallad elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 och var en del av den dåvarande regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater. Sebastian Holmström menar att elektronikskatten leder till att färre begagnade produkter säljs i Sverige och att vi i stället fortsätter konsumera nytt.
– Skatten leder till att vissa produkter inte är lönsamma för oss längre. Eftersom elektronikskatten baseras på vikt så blir det svårt att få ihop affären på en del lågvärdesprodukter.
– Exempelvis köper vi inte längre in datorskärmar från länder utanför Sverige, vilket är en lågvärdesprodukt med hög vikt. Även om vi tror på cirkulär ekonomi så kan vi inte förlora pengar och då är det vissa produkter där logistikkostnader, elektronikskatten och vår arbetstid inte går ihop.
Sedan skatten infördes 1 juli 2017 har den ändrats eller höjts flera gånger. Nu senast i början av 2026 höjdes elektronikskatten med 0,7 procent. I dagsläget innebär skatten 12,42 kronor per kilo, på vitvaror och 180,71 kronor per kil för övrig elektronik.
Maximalt skattebelopp är 552,27 kronor per vara, en siffra som går att jämföra med 320 kronor när skatten infördes 2017, vilket är en ökning på över 70 procent. Utöver elektronikskatten betalar kunderna även 25 procents moms. Sammanlagt drog elektronikskatten in 2,5 miljarder kronor, exklusive moms, till statskassan under 2025.
”Urholkar förtroendet för miljöskatter”.
Det finns inget annat land i världen som har elektronikskatt på begagnade produkter, vilket också skapar sämre förutsättningar för företag såsom Inrego att konkurrera på den globala marknaden, konstaterar Sebastian Holmström.
– Att man behåller elektronikskatten som en miljöskatt när man ser att den inte leder till förändring och att den skadar begagnatmarknaden, det tycker jag är en skam och urholkar förtroendet för miljöskatter.
– Det är inte bara kontraproduktivt, det får även negativa konsekvenser för både miljön och Sveriges förmåga att nå våra hållbarhetsmål.
Han menar att Sverige blivit ett av de länder där det är svårt att bedriva verksamheter inom cirkulär ekonomi.
– Den cirkulära ekonomin är arbetsintensiv och inte materialintensiv. Och det vi beskattar stenhårt är arbetskraft. Så rent krasst är Sverige idag ett av de svåraste länderna att bedriva en cirkulär verksamhet i.
– Och när man lägger på saker som elektronikskatten så kan det kanske vara det svåraste landet att bedriva en verksamhet inom cirkulär ekonomi. Och där tycker jag att politikerna borde fundera på om man vill ha cirkulär ekonomi i Sverige?
”Vi har i snart tio år haft en skatt som inte fungerar”.
Enligt Sebastian Holmström finns det framför allt två anledningar till att konsumenter och företag köper rekonditionerade elektronikprodukter, det handlar dels om miljöskäl men framför allt prisbilden, där man kan få en lika bra produkt till lägre pris.
– Om vi vill att folk ska köpa mer begagnat så handlar det om att hitta en prispunkt där de köper begagnat. Och att man då har elektronikskatt både på begagnat och nytt känns inte genomtänkt.
– När vi räknar in elektronikskatten på begagnade produkter som vi säljer vidare så kommer det upp till en prispunkt där konsumenterna inte köper längre.
Han menar att elektronikskatten visar på en större problematik och menar att den urholkar förtroendet på miljöskatter.
– Vi har i snart tio år haft en skatt som inte fungerar. Jag tror att vi måste ha en smidigare, mer flexibel politik som kan vara lyhörda till hur saker faktiskt funkar. Det måste vara bättre än att behålla en dålig skatt.
– Jag tycker faktiskt att det är lite pinsamt är att vi haft kvar en miljöskatt i snart tio år som inte haft en påvisad effekt.
