DEN SVENSKA EKONOMIN
Kritiken mot vårbudgeten: ”Kortsiktiga perspektiv”
Regeringen presenterar en vårbudget på 7,7 miljarder kronor. Men från flera håll efterfrågas långsiktiga satsningar.
Årets vårändringsbudget innehåller förslag på satsningar på 7,7 miljarder kronor. Mer än hälften går till att sänka skatten på bensin och diesel och ett tillfälligt elstöd till hushållen.
Här är förslagen i vårbudgeten:
Elstöd till hushållen, 2,4 miljarder (totalt 3,4 miljarder men 1 miljard fanns sedan tidigare, i budgeten för 2026).
Sänkt skatt på bensin och diesel, 1,6 miljarder.
Ersättning till myndigheter för fossilfria drivmedel och elbilar, 0,5 miljarder (tas bland annat från Klimatklivet).
Tillskott till bolaget som driver Esrange i Kiruna, 386 miljoner.
Fler IVF-försök för barnlösa, 327 miljoner (100 miljoner tas från annat anslag).
Förslag inom rättsområdet, 270 miljoner.
Sommarbemanning i vården, 250 miljoner (125 miljoner tas från nationell vårdförmedling).
Sommarjobb i kommunerna för unga, 250 miljoner.
Förstärkt anslag mot smittsamma djursjukdomar, 166 miljoner.
Språkfrukost, läxhjälp och fler skolböcker, 130 miljoner.
Subvention av flyg och färjor till Gotland, 125 miljoner.
Ökad elberedskap för Svenska kraftnät, 125 miljoner.
Vaccinationsprogram för äldre, 112 miljoner.
Åtgärder på järnväg för totalförsvaret, 100 miljoner.
Förstärkt elbilspremie för privatpersoner, 100 miljoner.
1,7 miljarder förs över från 2025 till årets biståndsbudget på grund av minskade kostnader för asylmottagande förra året.
Kritiken: För kortsiktigt
Almega välkomnar att regeringen nu prioriterar tillväxt över inflationsbekämpning, men efterfrågar långsiktiga åtgärder.
– Om svensk tillväxt ska stärkas långsiktigt behövs strukturella reformer som också stärker de som skapar tillväxten – företagen, säger Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega, i en kommentar.
Teknikföretagens chefekonom, Erik Spector, är inne på samma spår.
– Det är tyvärr en budget med fortsatt kortsiktiga perspektiv. Finanspolitiken ska fokusera på strukturella reformer som bygger Sverige starkt på lång sikt, inte på tillfälliga stimulanser till hushållen, säger han och fortsätter:
– Det vi hade behövt nu, för att möta konkurrensen och osäkerheten i omvärlden, är modiga, långsiktiga reformer kring infrastruktur, kompetensförsörjning, energi. Där gapar det tomt och det kommer märkas hos svenska företag, inte minst inom teknikindustrin.
Otillräckliga satsningar på kunskap och ny teknik, lyder Sveriges Ingenjörers dom över vårändringsbudgeten.
– När världens energimarknader skakar behöver Sverige offensiva investeringar i säker och grön el. Med relativt enkla medel kan landets energiberedskap öka betydligt. Regeringen borde ha använt vårbudgeten som en språngbräda för att göra Sverige mindre beroende av importerade fossila bränslen, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.
– För en god långsiktig utveckling efterfrågar Industriarbetsgivarna goda ramvillkor för industrin. Utvecklingen i industrin är avgörande för Sveriges välstånd men den bromsas av kompetensbrist, regelkrångel och av en arbetsmarknad som inte fungerar optimalt, säger säger Per Hidesten vd Industriarbetsgivarna, i en kommentar.
