DEN SVENSKA INDUSTRIN

Familjeföretaget mitt i en värld av kaos – fem år av krig, inflation och kriser

En nyckelprodukt som rasar i försäljning, skenande turkisk inflation som stoppar en nysatsning och en försäljningschef som hindras att resa in i Indien. Det lilla industriföretaget Fergas har jobbat hårt för att hantera de tvära kasten under de senaste årens internationella kriser. Ändå satsar man vidare, inte minst i staden där allt en gång började.

Världen har blivit galen. Det tänker nog de flesta när de reflekterar över Putins krig mot Ukraina, Donald Trumps nyckfulla politik, Irankriget, inflations- och räntechocker och fraktkaos under och efter pandemin.

Men när de flesta löntagare slipper brottas med konsekvenserna av allt detta så är det annorlunda för svensk industri som nästan dagligen måste tackla de internationella utmaningarna.

Så är det för jätten Volvo Cars, men också för det mindre kända familjeägda industriföretaget Fergas. Skillnaden är att när industrijätten har resurser att ta av så måste Linköpingsföretaget förlita sig på en väsentligt mindre organisation.

Fergas fläktprodukter tillverkas i tre fabriker, en i Sverige, en i Italien och en i Kina och nästan allt som produceras – 90 procent – går på export. Till det kan tre försäljningskontor i Brasilien, USA och Indien adderas.

I Sverige arbetar totalt 65 personer och i hela koncernen 140 personer.

Stopp i leveranser

Patrik Jonsson är koncernchef och vd för Fergas Group samt vd för Fergas North Europe. Han kom till företaget redan under pandemin. Med andra ord har han varit med under alla de kaotiska åren sedan 2020.

Idag är det ett stopp i Hormuzsundet som skakar om världsekonomin. 2021 var det fraktkaoset i samband med pandemin, men även under en tid ett fartyg som gick på grund i Suezkanalen, som skapade rubriker. Det blev snabbt en huvudvärk för den nytillträdde vd:n. Det gällde att säkra leveranser och att i vissa fall erbjuda dubbla leverantörer till de kunder som efterfrågade det.

En ny inriktning stakades fram och man valde att inleda ett samarbete med en motorleverantör i Turkiet. Det turkiska bolaget fick köpa en motorlinje från Italienfabriken och kunde dra i gång produktionen.

Problemet var bara att Fergas hade hamnat ur askan i elden. På grund av de fortsatta störningarna i världsekonomin sköt priserna på de turkiska motorerna i höjden. Lönsamheten störtdök.

– Det gick tyvärr inget bra, av den enkla anledningen att Turkiet hade en inflation på 75 procent och en styrränta på 60 procent år efter år, berättar Patrik Jonsson.

Det var bara att avsluta kontraktet med det turkiska bolaget och ändra strategi igen. Men det var inte alla kunder som var nöjda med att motorerna åter skulle komma från Kina.

– Vi sa till kunden att vi i så fall måste flytta tillbaka produktionen till Italien, men att det kommer att kosta mer. En motor från Kina kostar halva pengen. Då kunde inte ens den kunden säga nej, säger Patrik Jonsson.

Efter fraktkaoset och kriget i Ukraina har det skrivits hyllmeter om hur viktigt det är att minska beroendet av Kina och säkra leverantörskedjor. Men i praktiken är det få kunder som är beredda att acceptera den högre prislappen, är Jonssons erfarenhet.

– Våra ägare har sagt att vi borde ha en glokaliseringsstrategi. Glokalisering kallas det när du finns globalt men levererar lokalt. Och det har vi trott att det måste vi bli bättre på med tanke på pandemin, Ukrainakriget och alla tullar. Men lärdomen från de sista två, tre åren har varit att det är det ingen som vill betala för. Inte ens utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Ändå är det inte primärt massproduktion av lågprisprodukter som ligger bakom Kinasatsningen.

– Vi har globala kunder och de sa ganska tidigt att Fergas måste finnas i Kina för att serva dem i Kina. Därför startade vi upp verksamheten där och det har funkat jättebra, säger Patrik Jonsson.

Tullkaoset

Vad är det Fergas tillverkar? Basen för verksamheten är ett specialutvecklat fläkthjul (som är en viktig komponent i fläktar). Det bygger på en innovation som företagets grundare Lennart Wallman ligger bakom.

Utöver det har företaget utvecklat en lång rad produkter under åren:

– Våra fläktar hamnar i truckar, i ugnar i köket, i medicinutrustning, i värmelådor. Vi gör dubbelhjul som hamnar på vindkraftverk för att du ska kyla värmen från växellådorna. Vår framgångsfaktor är produkten som sådan och hur vi tillverkar den. Och att vi har varit globala, följer med kunden, och har långsiktiga kundrelationer och ett bra team, säger Patrik Jonsson.

Ytterligare en innovation är de så kallade bakåtböjda fläkthjulen som i stället för att blåsa ut luft suger ut den. De används i flera tillämpningar som i stormarknaders ventilationssystem eller för att suga ur varmluften så effektivt som möjligt i datacenter. Det är för övrigt en marknad som Patrik Jonsson tror mycket på.

De bakåtböjda fläkthjulen finns också i en kompakt version som kallas Airblaster som bland annat kan placeras i bilsäten. Tillsammans med det amerikanska designhuset JVIS, som designar interiörer till bilar, har man utvecklat en lite större sugande fläkt integrerad i sätet. Därmed kliver Fergas upp i värdekedjan.

En viktig förklaring till att möjligheten uppstod var att Fergas sedan tidigare kände utvecklingschefen för elektroniska produkter på JVIS. Det är ofta tillsammans med kunderna som företaget utvecklar sina nya produkter.

”Men sen efter att den sista tullhöjningen skedde mellan USA och Kina så mer eller mindre dog det.”

Men att ha med kunder i USA att göra är också att förhålla sig till det tullkaos som Donald Trump har initierat som president. Ännu så länge är det ett hanterbart problem eftersom Fergas sedan lång tid tillbaka licensierar sin teknik till det amerikanska bolaget Beckett Air. Men för Airblastern, som exporteras från Linköping, blir det en fråga om vem som ska betala, amerikanarna eller Fergas?

– Sears är en av våra stora kunder i USA, bland annat, och vi har varit tydliga med dem. Vi har sagt till dem att all tull som läggs på våra produkter kommer vi att föra vidare, säger Patrik Jonsson.

Samtidigt måste bolaget hela tiden vara beredd på att hantera följdverkningarna av Donald Trumps politik. Ett exempel är hur Fergas amerikanska kunder inför att USA skulle införa de skyhöga Kina-tarifferna förra året köpte så mycket de bara kunde från Kina. Fergas egna Kinafabrik gick på högvarv.

– Vi såg hur flera amerikanska kunder under en tid köpte jättemycket grejer därifrån. Men sen, efter att den sista tullhöjningen skedde mellan USA och Kina, så mer eller mindre dog det, säger Patrik Jonsson.

Det är bara ett av många exempel på hur protektionism och konfrontation undergräver en regelbaserad och förutsägbar världsordning. Nya absurda situationer uppstår hela tiden, som inför den årliga mässan Acrex i Indien.

Den kinesiska säljchefen brukar alltid vara med på mässan.

– Men nu har han inte ens fått ett visum för att indierna är så hårda mot kineserna. Han får inte komma in i landet. Det är på den nivån till och med nu, att en enskild person inte får ett visum godkänt för att han är kines, säger Patrik Jonsson.

Ukrainakriget slog ned som en bomb

De senaste fem åren har satt sina spår för Fergas. Även om varje fabrik är lönsam är inte koncernen det. Omsättningen har sjunkit från 300 till 200 miljoner kronor.

Sorgebarnet är den italienska fabriken som drabbades hårt i samband med Ukrainakriget.

– Vi har en produkt som mer eller mindre uteslutande görs i Italien, en fläktlösning för pelletsbrännare. Vi trodde nog lite grann när kriget kom att de nya gaspriserna och oljepriserna skulle vara till fördel för pelletsmarknaden, men det blev precis tvärtom. Även pelletspriserna stack i väg, upp till åtta gånger så höga. Så pelletsmarknaden bara dog, säger Patrik Jonsson.

Omsättningen i Italien halverades som en följd av den missräkningen. Det har tagit lång tid att hantera, men nu är Patrik Jonsson övertygad om att även Italienfabriken är redo att växa igen.

– Det har börjat röra på sig lite grann. Nu tjänar vi pengar på en halverad omsättning, så börjar vi växa därifrån så kommer det att vara positivt, säger han.

”Det finns bolag som borde titta på det här med sanktioner men som fullständigt struntar i det. De bara tittar på pengarna.”

När kriget bröt ut hade Fergas många kunder både i Ukraina och Ryssland. Men i och med att sanktionerna infördes förbjöds Fergas att förse de ryska kunderna, bland annat kylskåpstillverkare, med produkter.

Tyvärr har sanktionerna inte alltid fått den effekt som många hade hoppats på. Fergas ryska kunder finns kvar och producerar för fullt, men nu är det i stället Kina som förser dem med komponenter. Patrik Jonsson har också sett hur lättvindigt en del amerikanska bolag kringgår sanktionerna.

– Det finns bolag som borde titta på det här med sanktioner men fullständigt struntar i det. De bara tittar på pengarna. Om de kan sänka kostnaderna så är det bara det som styr, säger Patrik Jonsson.

Robotarna tar över

Medan en kaosartad omvärld å ena sidan knackar på dörren pressas företaget å andra sidan av det svenska höga kostnadsläget. Enda sättet att hantera det har varit att automatisera och effektivisera.

Företaget var tidigt ute. Redan på 90-talet infördes robottillverkning i Linköpingsfabriken.

– Vi har legat och taktat på omkring 12 miljoner hjul om året i produktionen. Så vi insåg tidigt att det här med manuell produktion kontra robot är två helt olika världar. Annars hade vi behövt en armada med människor, säger Patrik Jonsson.

– Vi kan jobba helt automatiskt med robot. Då görs allt i en inkapslad cell. Eller så gör vi det halvautomatiskt. Då sitter en person och kör två pressar.

Teknik och arbetsmetoder har sedan introduktionen i Sverige spridits till både Kina och Italien.

– Sen har Kina tagit robotlinan och investerat i nya robotlinor. De har tagit vårt koncept två steg till och jobbar nu med inhemsk teknik och inhemsk utrustning i Kina.

Lite förenklat förser Linköpingsfabriken norra Europa men också till viss del USA med produkter. Italien har ansvaret för främst Sydeuropa och Afrika och Kinafabriken inriktar sig förstås på Asien.

Därutöver har respektive produktionsenhet ansvar för vissa produkter oavsett marknad. De lite större tvärströmsfläktarna görs till exempel i Italien.

Kompetenskrisen som aldrig löses

Bolaget har lyckats hantera kostnadschockerna sedan pandemin mycket tack vare det interna förbättringsarbetet och automatiseringen:

– Det går hyfsat bra men vi är långt ifrån bäst. Vi har mycket kvar att göra för att förbättra vår produktion. Så det är nästa steg nu. Vi vill behålla vår position utifrån ett konkurrens- eller ett kostnadsperspektiv och då måste vi lyfta vår produktion ytterligare. Och det har vi identifierat väldigt tydligt, säger Patrik Jonsson.

FoU är tätt integrerad med produktionen i Linköping. Det är en styrka. Men här pekar Patrik Jonsson också på ett långsiktigt problem som i högsta grad är avgörande för Sveriges och Fergas konkurrenskraft: Bristen på kompetent arbetskraft.

– Vår teknikavdelning jobbar tätt med produktion och vi kan snabbt ta fram prototyper och utveckla nya saker. Problemet är att vi håller på med en generationsväxling. Våra tekniker börjar bli pensionsmässiga, så nu tar vi in unga ingenjörer för att börja lämna över, för att ta vara på kunskapen, säger Patrik Jonsson.

Paradoxalt har en av företagets styrkor – att personalen trivs på jobbet – blivit lite av ett problem:

– Folk slutar inte på Fergas. Och det är ju bra. Men det är inte bra utifrån ett kompetensperspektiv. Att få anställda som har arbetat i 25-30 år att förnya sig kompetensmässigt är en jätteutmaning, säger Patrik Jonsson.

Problemet är att Sverige i åratal har misslyckats med att utrusta unga med kunskaper och färdigheter som de näringar, som är i desperat behov att rekrytera för fortsatt tillväxt, efterfrågar. Det präglar skolsystemet hela vägen från grundskola och upp till universitetsnivå.

I Linköping finns ändå ett tekniskt inriktat universitet som är en bra rekryteringsbas. Men de stora industrierna i närområdet, som Saab, Toyota och Väderstad, lockar snabbt till sig många ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden. Det är inte lätt för de mindre företagen att klara den konkurrensen.

”Det är bullshit på ren svenska. Vår erfarenhet från pandemin, då man tog bort avdraget, var att sjukskrivningen ökade med upp till det dubbla.”

Utöver kompetenskrisen så får Fergas konkurrenskraft stryk av Sveriges fäbless för att öka företagens kostnadsmassa med nya snåriga regelverk. Flera nya är på gång, och ett av dem är ett slopat karensavdrag, ett förslag som har luftats av Socialdemokraterna under den inledande valrörelsen.

– Det är bullshit på ren svenska. Vår erfarenhet från pandemin, då man tog bort avdraget, var att sjukskrivningen ökade med upp till det dubbla. Korttidsfrånvaron gick från 4-5 till 7-8 procent. De lägre trösklarna gör att det blir lättare att sjukskriva sig, säger Patrik Jonsson.

Ytterligare ett kostnadsdrivande förslag som dammats av från vänsterhåll är en arbetstidsförkortning utan sänkt lön. Samtidigt som Patrik ser att det på sikt kan vara en framkomlig väg i vissa tjänstedominerade branscher är han tydlig med att det blir kostnadsdrivande för en produktionsinriktad industri.

– Det finns ingen av våra kunder i Europa som vill betala tio procent mer bara för att Sverige har bestämt sig för att företagen ska bjussa de anställda på x procent, säger han.

Sverige, Linköping och Fergas kan klara utmaningen

Fergas har sedan starten i Linköping 1949 tacklat tusentals utmaningar. Det ligger så att säga i företagandets natur. Om allt vore lätt så skulle ju alla göra det, som Fergas grundare Lennart sa en gång i tiden.

Men sedan 2020 har det globala förändringstrycket varit hårdare än någonsin, triggat av en värld präglad av konflikter, makthunger och stängda gränser. Hur kan ett litet öppet land som Sverige klara det? Och hur kan ett litet företag som Fergas få politiker i Sverige och EU att inse att varje ny pålaga innebär att dessa utmaningar blir ännu svårare att hantera?

Patrik Jonsson menar att det är viktigt att sätta in behovet av reformer i sitt sammanhang:

– Hur vill man att välståndet ska se ut? Vem ska betala skatterna? Vad kommer det ifrån, det som förser hela offentliga verksamheten med pengarna? Det måste man fundera på först innan man bara sparkar i gång något nytt och börjar springa i en riktning.

Men trots företagsfientliga pålagor och konkurrens från låglöneländer tror Patrik Jonsson på produktion i Sverige. Även Fergas fabrik kommer att finnas kvar i Linköping om 20 år:

– Jag är väldigt tilltalad av utveckling, att människor växer, att organisationer växer. Att man tar nya steg och tar fram den inneboende potentialen. Vi har en bra produkt, den är unik och på det sättet som vi tillverkar den. Men vi gör det inte på ett optimalt sätt idag.

Det är lite samma sak med AB Sverige:

– Trots vårt kostnadstryck så ser jag potentialen som vi har. Om vi gör rätt saker, investerar i ny teknik och tar till oss olika metoder som finns på marknaden idag så finns det stor potential att vara konkurrenskraftiga även här.