FRIHANDELNS FRAMTID

Efter viktiga toppmötet: ”En missad chans för världshandeln”

WTO:s generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala. Bild: Fabrice Ngon/CT, WTO

Det var mycket som stod på spel när de 166 länderna i WTO samlades för toppkonferensen MC14. Men efter flera dagar av intensiva förhandlingar är många viktiga frågor fortfarande olösta. ”Ett misslyckande”, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Geopolitiska konflikter, handelskrig och ökad protektionism. Det var med det världsläget som bakgrund som medlemsländerna i världshandelsorganisationen, WTO, samlades för ministermötet MC14 i Kamerun i helgen.

Det fanns med andra ord flera viktiga frågor att diskutera. Men när mötet avslutades på kvällen den 29 mars stod det klart att medlemsländerna i flera fall hade misslyckats med att nå nya överenskommelser. Det handlar till exempel om moratoriet, eller överenskommelsen, om att inte införa tullar på elektroniska överföringar.

– Det är helt klart en missad chans för världshandeln. Att man inte kunnat komma överens om vare sig nödvändiga reformer eller nya förhandlingar är ett misslyckande. Inte ens den relativt enkla frågan om att inte belägga digitala överföringar som film och musik med tullar kom man i mål med. Det är dåliga nyheter för företagen och för världshandeln, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, till TN.

Behov av att reformera

Inte heller lyckades WTO göra framsteg i frågan som rör plurilaterala avtal, det vill säga möjligheten för utvalda länder och regioner i WTO att ta fram avtal som bara ska röra just de berörda länderna, eller ta beslut angående att ta fram ett arbetsprogram för att reformera organisationen.

– Som så ofta klev geopolitiken in i förhandlingsrummen. De flesta inblandade är på det klara med att det är av yttersta vikt att WTO självt ska reformeras för att vara relevant i den nya globala verkligheten. Men inte heller i den frågan nådde man fram, säger Anna Stellinger.

”Arbetsprogrammet för reform var så viktigt för EU och andra, och det är beklagligt att det blockerades av USA.”

Arbetet försvårades av att flera stora länder hade olika uppfattningar i avgörande frågor. Exempelvis blockerade Indien inkorporerandet av det plurilaterala avtalet Investment Facilitation for Development Agreement.

Samtidigt uppstod intensiva diskussioner mellan bland andra USA och Brasilien om hur länge förbudet mot att införa tullar på elektroniska överföringar, alltså moratoriet, skulle förlängas – två, fyra eller fem år. I slutändan blockerade Brasilien förlängningen av förbudet.

– Därmed kunde moratoriet inte förlängas och USA ville därför inte godkänna ministerdeklarationen om reform. Arbetsprogrammet för reform var så viktigt för EU och andra, och det är beklagligt att det blockerades av USA. För USA var frågan om moratoriet den allra viktigaste, och när den föll gick det inte att komma överens om det andra, säger Ingrid Serup, handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

WTO:s generaldirektör Ngozi Okonjo-Iweala har föreslagit att WTO-medlemmarna ska använda de utkast som tagits fram under diskussionerna för att fortsätta diskutera de aktuella frågorna senare i vår.

E-handelsavtal på plats

Men MC14 bjöd även på ljusglimtar. En sådan var att 66 WTO-medlemmar, inklusive EU, antog e-handelsavtalet. Det innebär att det nu kan träda i kraft.

– E-handelsavtalet innehåller regler kring digital handel och motverkar digitala handelshinder. Avtalet blir dock tillfälligt implementerat eftersom inte heller det avtalet har gått att inkorporera i organisationen, säger Ingrid Serup.

Men samtidigt som handelskrig, industrisubventioner och ökad protektionism fortsätter att sätta krokben för den regelbaserade internationella handeln, finns det även en tydlig motvikt. En rad länder har förklarat sig positivt inställda till ökat samarbete.

Exempelvis har EU på senare tid lyckats knyta till sig flera stora handelsavtal med till exempel Mercosur, Indien och Australien.

– Att EU fortsätter sluta handelsavtal är mycket positivt. Det visar att EU är en aktör som tror på samarbete, öppenhet och regelbaserad handel, avslutar Ingrid Serup.