FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD
Nu stänger AI dörren för nyutexade – ”Ingen får börja som junior”
Högutbildade unga stängs ute från jobben när utbildningssystemet inte hänger med och AI tar över arbetsuppgifterna, visar ny forskning. ”Hur ska du någonsin få erfarna medarbetare om de juniora inte får chansen?” säger lektor Magnus Lodefalk till TN.
Användningen av artificiell intelligens växer snabbt i svenskt arbetsliv. Trots det syns ännu inga tydliga effekter på den totala sysselsättningen. Däremot håller en mer subtil förändring på att ta form när det gäller vilka som får jobben.
Det visar ny forskning av Magnus Lodefalk, lektor vid Örebro universitet och affilierad till Ratio. Tillsammans med kollegor har han analyserat hur generativ AI påverkar arbetsmarknaden, bland annat genom data från Platsbanken och registeruppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).
– Vi ser inga stora effekter på den totala sysselsättningen än, men däremot tydliga omfördelningseffekter, säger han till TN.
Unga tappar – äldre stärker sin position
Studien visar att AI hittills har haft en negativ effekt på sysselsättningen bland yngre, särskilt i yrken där tekniken är lätt att använda.
– Vi såg att personer mellan 22 och 25 år i AI-exponerade yrken hade en nedgång i sysselsättning på nästan 5,5 procent i början av 2025, jämfört med mindre AI-exponerade yrken hos samma arbetsgivare, säger Magnus Lodefalk.
Utvecklingen går samtidigt i motsatt riktning för äldre grupper. Bland personer över 50 ökade sysselsättningen med drygt en procent.
– Företag anställer inte lika många unga i de här yrkena längre. För personer över 50 ser vi snarare en liten ökning, säger han.
Erfarenhet blir allt mer värdefullt
Enligt forskarna tyder detta på att AI inte i första hand minskar antalet jobb, utan snarare förändrar vilka som utför dem.
En central förklaring är att arbetsuppgifter som tidigare utfördes av junior personal nu kan hanteras av AI – eller av mer erfarna medarbetare som använder tekniken som ett verktyg.
– Seniora medarbetare kan använda generativ AI för att snabbt utföra uppgifter som tidigare gjordes av assistenter eller juniorer. Samtidigt kan de använda tekniken för att göra ännu mer avancerade analyser, säger Magnus Lodefalk.
”Hur ska du någonsin få erfarna medarbetare om de juniora inte får chansen att lära sig”
Konsekvensen blir att behovet av instegsjobb minskar.
– Jag pratade nyligen med ett IT-konsultföretag som sa att kunderna vill ha erfarna personer. Då uppstår frågan: ska vi anställa någon och lära upp, om de enklare uppgifterna redan kan göras med AI?
Det skapar ett växande dilemma.
– Hur ska du någonsin få erfarna medarbetare om de juniora inte får chansen att lära sig? Det är en större och ganska viktig fråga, säger Magnus Lodefalk.
Tjänstemannayrken mest utsatta
De yrken som påverkas mest av AI finns främst bland kvalificerade tjänstemannajobb.
– Författare, statistiker och mjukvaruutvecklare ligger högt, liksom vissa administrativa yrken som kundtjänstmedarbetare, säger Magnus Lodefalk.
I andra änden finns yrken där arbetet är mer fysiskt eller bygger på mänsklig kontakt, till exempel inom vård och omsorg.
Till skillnad från tidigare teknikskiften, som främst automatiserade manuellt arbete i industrin, slår AI direkt mot kognitiva arbetsuppgifter.
– Tjänstemännen blir plötsligt exponerade för en ny typ av teknologi som de måste anpassa sig till, säger han.
Nya krav på utbildningssystemet
Utvecklingen ställer nya krav på utbildningssystemet – som enligt flera bedömare har svårt att anpassa sig i den takt som krävs.
– Utbildningar på högskola och universitet behöver ha en närmare koppling till arbetsmarknaden och bli snabbare på att lära ut hur AI används i praktiken, säger Magnus Lodefalk.
Han pekar på en viss tröghet i systemet, och att vissa håller fast vid att undervisningen ska se ut som den alltid har gjort, samtidigt som arbetsmarknaden efterfrågar nya kvalifikationer.
Även Maria Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, ser hur efterfrågan på AI-kompetens ökar snabbt.
– På bara ett år har det skett en stor förändring i hur vi pratar om AI på arbetsmarknaden. Det är fortfarande en relativt liten del av arbetsgivarna som efterfrågar AI-kompetens specifikt, men utvecklingen går väldigt fort, säger hon.
Jurister och ekonomer i skottlinjen
Enligt Maria Bernhardsen påverkas vissa akademiska yrken mer än andra – särskilt jurister och ekonomer.
– Många av de arbetsuppgifter som unga jurister och ekonomer gjorde tidigare håller nu på att automatiseras. Det kan handla om att söka information, läsa dokument eller sammanställa underlag.
När sådana uppgifter försvinner minskar också behovet av nya medarbetare.
– Det gör att man inte tar in lika många unga medarbetare som tidigare. I stället kan man ställa frågan direkt till ett AI-system.
”Blir det svårt att få första jobbet kan vi behöva minska antalet utbildningsplatser på vissa håll”
Maria Bernhardsen efterlyser därför en översyn av utbildningarnas dimensionering.
– Kompetens inom ekonomi och juridik kommer alltid att behövas, men blir det svårt att få första jobbet kan vi behöva minska antalet utbildningsplatser på vissa håll, säger hon.
Samtidigt betonar hon att AI inte ersätter yrkeskunskap – utan förändrar hur den används.
– Ämneskunskapen är kärnan och AI blir ett verktyg i arbetet. Men ansvaret ligger kvar hos människan.
Företag måste hänga med
För företag blir AI alltmer avgörande för konkurrenskraften, särskilt på globala marknader.
– Verksamheter som inte anammar AI riskerar att halka efter, antingen i effektivitet eller kvalitet, säger Magnus Lodefalk.
Samtidigt finns stora möjligheter.
– Ny teknologi har historiskt varit en viktig drivkraft för tillväxt och produktivitet. Det finns stora möjligheter – men också utmaningar, särskilt för unga.
Trögt utbildningssystem bromsar omställningen
Även styrningen av utbildningssystemet lyfts fram som en förklaring till den långsamma anpassningen. Henrik Smedmark, ansvarig för kompetensförsörjning på Trä- och möbelföretagen och Grafiska Företagen, menar att beslutsprocesserna har blivit mer omständliga över tid.
– I dag sker beslut om utbildningsfrågor på riksdags- eller regeringsnivå vilket innebär att processerna blir mycket långsammare, säger han.
Han jämför med tiden innan Skolöverstyrelsen ersattes ned Skolverket.
– Skolöverstyrelsen var duktig på att känna av och ta till sig signaler från näringslivet och andra om hur regleringar skulle ändras på bästa sätt.
Ökad tröghet och minskad följsamhet gentemot samhälle och näringsliv leder till att utbildningarna sämre speglar behovet på arbetsmarknaden, menar han.
Han lyfter frågan om det utbildas för många på högskola och universitet.
– Yrkesutbildningarna inom högskolan följer hyfsat med fortfarande men det gör däremot inte mer generella examina. Högre utbildning ses inte som kompetensförsörjning utan som bildning, och landar därmed lite i ett ingenmansland, säger Henrik Smedmark.
Även han pekar på risken att instegsjobben försvinner.
– En fråga är hur vi ska få fram senior kompetens om ingen får börja som junior.
Högre trösklar in på arbetsmarknaden
Sammantaget pekar utvecklingen mot en arbetsmarknad där AI inte nödvändigtvis minskar antalet jobb – men förändrar vägen in i dem.
För unga innebär det högre trösklar, samtidigt som kraven på både utbildning och praktisk erfarenhet ökar. För arbetsgivare handlar det om att hitta rätt balans mellan teknik och kompetensförsörjning.
För att dra nytta av AI:s stora möjligheter att öka produktiviteten i ekonomin krävs att både utbildningssystem och arbetsgivare agerar i tid, betonar Maria Bernhardsen.
– Den som är snabbast på bollen, till exempel universitet som tidigt lär ut hur AI används i yrket, ger sina studenter ett försprång på arbetsmarknaden.
På sikt kan AI därför förändra hur många yrken fungerar – men också skapa nya möjligheter för dem som anpassar sig snabbt.
– Det här är en stor omställning, och en väldigt spännande utveckling. Den har egentligen bara börjat, säger Maria Bernhardsen.
