KLIMATOMSTÄLLNINGEN
”Företagen måste rusta sig för naturrisker”
Försämring av naturen med dess resurser och tjänster kan inte längre ses som enbart en miljöfråga – det innebär strategiska affärsrisker för näringslivet, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. För att skapa tillväxt och motståndskraft framöver är det viktigt att inkludera naturrisker som en del i företagens långsiktiga affärsstrategier.
Alla företag är på något sätt, direkt eller indirekt, beroende av naturen och dess tjänster. Under lång tid har företag kunnat bygga sin verksamhet på antagandet om relativt förutsägbara natur- och klimatförhållanden. Denna stabilitet har också varit en grund för globala leverantörs- och värdekedjor.
Nu pågår en försämring av dessa förhållanden. En ökad frekvens av torka och översvämningar liksom påverkan på tillgång till bördiga jordar, vatten och andra naturresurser sätter stor press på företagens råvarutillgång, produktion, leverantörskedjor och transporter globalt. För ett företag ökar dessa risker sårbarheten, vilket i sin tur kan påverka den långsiktiga tillväxten och finansiella avkastningen.
Resursberoendet i näringslivet
Beräkningar visar att cirka 75 procent av företagen i Europa är direkt eller indirekt beroende av naturen med dess ekosystem och tjänster. Över hälften av världens BNP är direkt kopplat till naturen. PwC har i en analys från 2023 visat att mer än hälften av de noterade företagens marknadsvärde på 19 större börser i världen, inklusive på OMX Nordic, är föremål för naturrelaterad risk till följd av dessa företags höga eller medelhöga beroende av naturen. Beroende av naturen på olika sätt leder därmed även till riskexponering för investerare.
Insikten om att förlusten av natur också utgör ett hot mot nationalsäkerhet och global stabilitet i ett vidare perspektiv har lyfts i analyser av bland annat av NATO och brittiska regeringen. Om naturen och dess tjänster försvagas eller till och med kollapsar påverkar det alltså inte bara naturen, utan också ekonomins liksom samhällets förmåga att fungera. Det visar Svenskt Näringslivs rapport ”Från risk och resursberoende till resiliens”.
Risken ökar
I rapporten lyfts även vattenfrågan som en riskfaktor bland annat då omkring 90 procent av den globala elproduktionen använder vatten. I många länder står kylning av kraftverk för upp till 50 procent av den totala vattenanvändningen. Det innebär att energiproduktionen är direkt beroende av fungerande hydrologiska system samtidigt som vattenresurser i många regioner är hårt belastade.
Den pågående förlusten av biologisk mångfald och ekosystem påverkar förekomsten av arter. Vilket skapar risker i sig då minskad variation skapar nya sårbarheter. Precis som företag och investerare sprider risker genom att inte förlita sig på en enskild marknad, leverantör eller tillgång, bygger naturen sin motståndskraft genom variation och redundans. En mångfald av arter och egenskaper fungerar på samma sätt som portföljdiversifiering.
Resiliens för att stärka förmågan
Företag som proaktivt integrerar naturrelaterade risker i sin verksamhet kan på olika sätt stå sig bättre rustade för framtiden och bli mer resilienta. Resiliens i ett naturberoende samhälle handlar inte om att eliminera risker, utan om att stärka förmågan att hantera osäkerhet, att klara att anpassa sig till förändring för att kunna fortsätta skapa värde även när förutsättningarna förändras. Ett exempel på detta skulle kunna vara genom resurseffektivitet, där material och produkter används längre, återanvänds och återvinns. Detta gör att behovet av ny råvaruutvinning minskar och trycket på naturen reduceras. Genom detta kan motståndskraften i värdekedjor stärkas, sårbarheten för resursbrist och prisvolatilitet minskas och ekonomiskt värde över tid kan bevaras.
För många innebär detta ett skifte från ett reaktivt riskperspektiv till ett mer strategiskt och långsiktigt förhållningssätt. Det är därför viktigt att kunskapen ökar om hur naturrisker kan påverka företagens verksamheter. Svenskt Näringsliv ser detta som en fråga som i förlängningen kan påverka långsiktig tillväxt samt konkurrenskraft och där en ökad förståelse är ett första steg mot att kunna bygga resiliens och motståndskraft i en föränderlig omvärld.
Om krönikörerna
Karin Nilsson är miljöpolicyexpert på Svenskt Näringsliv. Hon arbetar med frågor som rör biologisk mångfald, luft, vatten och mark samt hur miljö- och naturfrågor påverkar företag och ekonomi, både i Sverige och på EU-nivå.
Christine Sjögren von Sydow är policyexpert på Svenskt Näringsliv och arbetar med frågor som rör hållbar utveckling, näringslivets samhällsengagemang och företagens roll i samhällsutvecklingen.