ATTACKERNA MOT IRAN

Toppekonomen efter Iranattackerna: Trippelsmäll för svenska företag

Stigande energipriser, fraktkaos och allmän osäkerhet. Kriget i Iran kan komma att bli en trippelsmocka för svenska företag, förklarar Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB. ”Jag skulle säga att vi är närmare ett scenario med stagflation”, säger han till TN.

USA och Israels flygbombningar mot Iran i helgen och efterföljande hämndattacker har skapat rejäl oro på världens marknader under måndagen. Guld och energi är upp rejält medan aktiemarknaderna faller.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, vill vara försiktig med att dra allt för stora slutsatser redan men han ser flera potentiella risker för företag och världsekonomin.

– Jag skulle säga att man egentligen behöver ett par veckor innan man kan börja dra för mycket slutsatser. Men man kan ju fundera i lite olika typer av scenarier, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Det finns förstås risker att det kommer attacker mot handelsfartyg i större utsträckning.”

Som han ser det finns tre huvudsakliga risker med utvecklingen. Det mest påtagliga och uppenbara är kanske energipriserna.

Iran är en stor producent av olja men framför allt har man i många år hotat med att störa ut det kända Hormuzsundet som är en 33 kilometer smal flaskhals som binder ihop Persiska viken med Omanbukten och vidare ut i Arabiska havet.

Omkring 20 procent av världens olja passerar genom Hormuz-sundet varje dag och för närvarande ser Iran ut att ha stört ut sundet.

– Och det är inte bara olja utan även LNG (flytande naturgas) som går genom Hormuz-sundet, förklarar Robert Bergqivst.

Qatar är till exempel en av de största producenterna i världen när det gäller flytande naturgas och landet har varit kritiskt för Europa tillsammans med USA när det gäller att ersätta den rörburna naturgasen som tidigare kommit från Ryssland.

”Som det ser ut nu så har ju Iran i praktiken stängt av Hormuzsundet.”

Qatar ligger i Persiska viken och är helt beroende av Hormuz-sundet för att få ut sin gas. Just nu ser det däremot ut att vara stopp i detta flödet.

Måndagens ökning i Brent-olja på knappt 9 procent i skrivande stund är förstås dramatisk, men det är ingenting mot hur naturgasen påverkas. Europeisk naturgas, TTF, är i skrivande upp cirka 45 procent medan Storbritanniens gas är upp 50 procent. Även värmeolja rusar 15 procent.

– Som det ser ut nu så har ju Iran i praktiken stängt av Hormuzsundet eller åtminstone har det fått den effekten att ingen vågar ta transporterna den vägen, förklarar Robert Bergqvist.

Den som kan sin energi vet också att priset på TTF-gas är mycket avgörande för europeiska elpriser eftersom naturgaskraftverken är prissättande i det europeiska elsystemet.

Den andra delen som kan påverka ekonomin för svenska företag är på fraktsidan.

– Till exempel har vi handeln som går genom Suez-kanalen. Det finns förstås risker att det kommer attacker mot handelsfartyg i större utsträckning, förklarar Robert Bergqvist.

Maersk: Åker runt Sydafrika i stället

Suez-kanalen ligger i Röda havet och påverkas alltså inte av Hormuzsundet men däremot har Iranstödda Huthirebellerna från Yemen tidigare anfallit fartyg på väg in i Röda havet vilket fått många västerländska fraktfartyg att i stället åka runt Sydafrika vilket förlänger transporterna och gör dem dyrare.

Danska rederijätten Maersk hade exempelvis precis i början av 2026 påbörjat en återgång till Suez-kanalen men på grund av oroligheterna och att Huthirebellerna nu meddelat att det kan komma nya attacker har man nu valt att åka runt Sydafrika igen.

Robert Bergqvist tycker inte heller att man ska glömma bort flygtrafiken även om störst volymer går till sjöss.

– Nu är vi i ett läge där man på många håll har stängt ner luftrummet. Det återstår förstås att se hur länge det varar.

Sammantaget kan störningarna i frakten driva upp kostnader men i värsta fall också störa produktionen för företag.

– Säg att du kanske inte kan få fram reservdelar tillräckligt snabbt. Då riskerar produktionen att stanna av, konstaterar han.

Skjuter upp beslut

Den tredje stora risken han ser är den allmänna osäkerhet som detta krig och kaos för med sig.

– Det gäller både konsumtion, investeringar och anställningsbeslut. Typiskt så kan det bli en situation att man skjuter på beslut.

– För konsumenten kanske det handlar om att man väljer att köpa den där soffan nästa månad i stället och för företagen kanske man skjuter på viktiga beslut till nästa styrelsemöte. Det blir ett ”vänta och se”-beteende som får negativ effekt för den ekonomiska tillväxten.

Ett inte så angenämt problem är det som kallas ”stagflation”, det vill säga stagnerande ekonomi men hög inflation. Sådana scenarion kan inte minst drivas av höga energipriser.

”Jag tror att Riksbanken kan se igenom de här högre energipriserna.”

Robert Bergqvist ser redan sådana tendenser, menar han.

– Jag skulle säga att vi redan tagit ett steg närmare stagflationsscenariot och jag skulle ändå säga att sannolikheten ökat något att vi rör oss i den riktningen, säger han.

Detta kan förstås sätta Riksbanken i en svår sits. Om man å ena sidan har en svag ekonomi som man vill stimulera men samtidigt har en prisinflation som man vill bekämpa. Då kan det vara svårt att avgöra om räntan ska sänkas eller höjas.

Den senaste tiden har dock exempelvis livsmedelspriserna varit under kontroll och den svenska kronan har det senaste året stärkts rejält mot dollarn men även mot euron.

– Jag skulle säga att även om vi har den här utvecklingen så är dörren inte stängd för Riksbanken att kunna sänka räntan en gång till under andra kvartalet.

– Jag tror att Riksbanken kan se igenom de här högre energipriserna.

”Det är få som ställer sig på Irans sida och Iran är försvagat sedan en ganska lång tid tillbaka.”

En viktig fråga framöver blir förstås hur länge detta pågår.

– Donald Trump har lovat väldigt mycket och han har det här mellanårsvalet som kommer upp i november. Han har bland annat lovat amerikanska väljare lägre priser generellt men också lägre energipriser, så jag tror att det finns en smärttröskel för honom, säger Robert Bergqvist.

Du tror på Taco (Trump Always Chickens Out) med andra ord?

– Jag tror att det är det man ska hålla ett öga på i det korta perspektivet i alla fall. Förstås vad som händer på det inrikespolitiska planet i Iran men också vad Donald Trump väljer att göra.

Business Sweden: Kortsiktiga negativa effekter

Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden, menar att det är svårt att säga om och i så fall hur situationen i Iran kommer att påverka världsekonomin på längre sikt.

– Den första och försiktiga bedömningen är att det handlar om begränsade och sannolikt kortsiktiga negativa effekter, säger hon till Tidningen Näringslivet.

De tydligaste effekterna hittills är att priset på olja och gas har skjutit i höjden, vilket Lena Sellgren menar var väntat. Samtidigt har börserna fallit, men i ganska måttlig omfattning.

– Så det är ändå begränsade effekter och skälet till det är att Iran sedan länge är kraftigt försvagat och i stor utsträckning isolerat från världsekonomin, med undantag av olja och gas.

Ökad risk för terror

Det som dock skulle kunna förvärra situationen är om konflikten eskalerar, menar Lena Sellgren.

– Om det skulle bli ett okontrollerat sönderfall i Iran med inbördeskrig mellan rivaliserande grupper eller om det kommer en ännu brutalare regim på plats så skulle det naturligtvis inte vara bra. En effekt skulle i så fall kunna bli en upptrappning av iransk terrorism mot västvärlden, men där är vi ju inte nu.

Eftersom Iran sedan länge är satt under ekonomiska sanktioner från omvärlden är det ytterst få svenska företag som har någon verksamhet i landet.

– Det är väl framför allt om det spiller över i regionen som det skulle kunna bli problematiskt. Men det här får man följa noga, för det är ingen som riktigt vet var det här tar vägen och vilka följdeffekter det skulle kunna få. Men det är få som ställer sig på Irans sida och Iran är försvagat sedan en ganska lång tid tillbaka.