DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Ekonomer: Därför är det inte rättvist att höja skatter – ”Skapar stor oreda”
För att skapa ett rättvist skattesystem krävs lägre skatter – inte högre. Det var budskapet från flera framstående ekonomer under ett seminarium om skattepolitik. ”Man måste kolla ett steg längre och titta på hur det påverkar beteenden och vad det leder till i samhället på lång sikt”, säger skatteexperten Åsa Hansson.
Är tillväxt och rättvisa skattepolitikens motpoler? Den frågan diskuterades av några av Sveriges främsta ekonomer under ett seminarium av Almega, med samma namn.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, menar att begreppen definitivt hör ihop.
– Legitimitet är något jag tycker att vi nationalekonomer pratar för lite om. Skattesystemet måste upplevas som rättvist och legitimt, och gör det inte det så kommer det inte heller leda till tillväxt, säger hon under seminariet.
Hon menar att skattesystemet ska vara effektivt, vilket innebär att det får människor att vilja anstränga sig. Men vad som upplevs som rättvist varierar mellan olika grupper.
– Det kan finnas enskilda skatter som många skulle uppleva som rättvisa, till exempel förmögenhetsskatt. Men egentligen kanske inte det är rättvist. Man måste också kolla ett steg längre och titta på hur det påverkar beteenden och vad det leder till i samhället på lång sikt, säger Åsa Hansson.
Mer effektiva skatter
Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, vill omformulera frågan om rättvis skattepolitik till om det finns reformförslag som kan öka den samhällsekonomiska effektiviteten utan att öka inkomstskillnaderna?
Det gör det, menar han.
– En kombination skulle kunna vara att sänka marginalskatt på arbetet kombinerat med en ordentlig fastighetsskatt, säger Lars Calmfors.
– En annan variant är att kombinera enhetlig moms med en stor bidragsreform, som skulle öka effektiviteten utan att förändra fördelningen av inkomster mellan hög-och låginkomsttagare.
En tillväxtorienterad jämlikhetspolitik
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programansvarig vid IFN, menar att det inte behövs skattehöjningar för att få till ett rättvisare skattesystem.
– Vi har redan höga skatter, vi ligger i topp i världen. Det finns ingen teori om vad som är rätt nivå, men om alla andra länder tar ut lägre skatt så måste vi fundera på om det verkligen är rätt väg att höja skatterna ytterligare. Vi har 2 500 miljarder i skatteintäkter till det offentliga varje år, jag tror att det finns tillräckligt med resurser i systemet för till exempel ökade försvarsutgifter, säger han.
Han tycker att fokus i stället borde vara att lyfta botten än sänka toppen när det gäller inkomstskillnader.
– Jag skulle vilja slå ett slag för en tillväxtorienterad jämlikhetspolitik, som fångar in ett framåtlutat perspektiv. Vi kan då prata om att ett av de allra viktigaste sätten att få en jämn inkomstfördelning är att få folk i arbete, att få till full sysselsättning. Vi kan också prata om breddat ägande, alltså människor som börjar investera och spara. Och vi kan prata om social rörlighet, där skolan är grunden, säger Daniel Waldenström och fortsätter:
– Omfördelningen i Sverige sker framför allt genom skola, vård och omsorg. De nyttor som människor får genom icke kontant omfördelning, de grundar sig på den här tillväxten där det är utgiftssidan man omfördelar, inte inkomsterna via progressiva skatter. Det är en tillväxtorienterad jämlikhetspolitik.
Den skatt Daniel Waldenström ser som den lägst hängande frukten att avskaffa är den statliga inkomstskatten.
– Det är en liten skatt som genererar stor oreda i svensk ekonomi. Den stör folks vilja att jobba hårt och utbilda sig, säger han.
