BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Var femte nätverkskriminell driver företag – så kan de stoppas

Kriminella använder allt oftare företag för att begå brott, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet. ”Det går fort åt fel håll”, säger Rikard Jermsten, chef för Ekobrottsmyndigheten. Men det finns sätt att stoppa utvecklingen.

Tidigare begicks brott mot företag, nu används företag för att begå brott. Tusentals svenska företag är rena brottsverktyg för kriminella nätverk. Bakom till synes vanliga aktiebolag döljer sig avancerade upplägg för penningtvätt, bidragsfusk och skattebrott – ofta helt utan att myndigheterna hinner stoppa det i tid. Det visar en ny rapport, ”Företag som brottsverktyg”, från Brottsförebyggande rådet, Brå.

– De vanligaste branscherna är bygg, fastighet, transport, restaurang och handel. Men också vård och omsorg och finansiella verksamheter finns med, konstaterade Li Hammar, en av rapportförfattarna när rapporten nyligen presenterades vid ett seminarium.

Studien täcker åren 2020 – 2023 och bygger på registerdata från olika myndigheter, underrättelsematerial, avlyssnade chattar och intervjuer. Ur det materialet växer en detaljerad bild fram av sårbarheterna i företags- och myndighetssystemen och hur kriminella aktörer utnyttjar dem. Polisen räknar med att cirka 56 000 vuxna är så kallade nätverkskriminella och ingår i den organiserade brottsligheten. Under den aktuella perioden hade 11 000 av dem, alltså var femte kriminell, minst ett, ofta flera företagsengagemang. Sammantaget var de engagerade i 23 000 företag, vilket motsvarar 1,7 procent av alla företag i landet.

– Det är visserligen en liten andel men ställer till mycket skada och de finns i hela Sverige, enligt Li Hammar.

De kriminella företagen skiljer sig från vanliga företag genom att de ofta är aktiebolag som saknar anställda och har en låg deklarerad omsättning. De är kortlivade, byter ofta styrelse och ägare och är överrepresenterade i konkursstatistiken. Tillsammans har de över 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten, vilket motsvarar cirka 20 procent av den samlade skuldbördan som juridiska personer har till staten.

Det hindrar inte att de under sin levnad blir tydliga redskap för att skapa legitimitet och vara en täckmantel för olika sorters ekonomisk brottslighet: Uppläggen sker brett i olika verksamheter, från rena skenföretag helt utan verksamhet till etablerade företag där illegal verksamhet blandas med det legala.

I vissa upplägg är tillgången till företagen en förutsättning, exempelvis för att genomföra skenanställningar eller att kvittera ut företagsstöd och begå momsbedrägerier.

”Brottsligheten ger en osund konkurrens som leder till att sunda företag riskerar att slås ut.”

I andra fall används företag eller företagskonton som ett redskap för att skala upp en verksamhet, till exempel vid kreditbedrägerier eller storskalig penningtvätt med hjälp av osanna fakturor. Företaget kan också användas som fasad för att dölja den kriminella verksamheten vid bland annat smuggling eller investeringsbedrägerier. Inte sällan används callcenterföretag som en legitim front. Ett legitimt ”utanpåverk” ger även möjlighet att verka på den offentliga marknaden och konkurrera med det vanliga näringslivet om olika upphandlingar. I och med att de har en brottslig ekonomi som bas, kan de lägga helt andra, lägre anbud än sunda företag i situationer där ett lågt pris är avgörande.

– Brottsligheten ger en osund konkurrens som leder till att sunda företag riskerar att slås ut eller väljer att inte lägga anbud, säger Lena Nitz, expert på brottslighet och trygghet på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till rapporten.

Utvecklingen i den kriminella ”företagsbranschen” har gått snabbt och allt pekar på att den fortsatt att accelerera även efter 2023 när rapportens granskning tar slut. Idag är den allt mer professionaliserad och de köper kunskaper i bokföring, ekonomi och juridik som krävs för att systematiskt hitta och utnyttja svagheterna i det svenska myndighetssystemet.

– Det är ett paradigmskifte och det går fort och åt fel håll, sa Rikard Jermsten, chef för Ekobrottsmyndigheten, när rapporten presenterades.

”Måste skruva i alla våra system.”

Just hastigheten är en av de främsta orsakerna till att myndigheterna inte hinner med innan det kriminella företaget tjänat ut, tömts på pengar, försatts i konkurs för att förhindra utredning – och sedan uppstått igen i ny skepnad, ofta med olika målvakter i fronten. I rapporten pekar Brå på att problemen inte enbart beror på de kriminella utan också på systembrister hos olika myndigheterna. Många av de oseriösa företagen redovisar helt enkelt inte den information de är skyldiga att lämna till Bolagsverket och Skatteverket vars kontroller oftast sker i efterhand. Trots det ringer inte alarmklockorna. Men framför allt delar inte myndigheterna information emellan sig tillräckligt snabbt.

– Det finns inte en åtgärd som hjälper utan vi måste skruva i alla våra system för att göra det svårare, menade Rickard Jermsten.

Under senare år har det blivit möjligt att utveckla användningen av myndigheternas befintliga administrativa data, för att identifiera oseriösa företag. Genom att till exempel korsköra uppgifter ur olika administrativa register går det att identifiera oseriösa företag. Det har bland annat gett Utbetalningsmyndigheten möjlighet att samköra data från olika myndigheter för att identifiera och stoppa misstänkt felaktiga utbetalningar från statskassan, bland annat inom olika välfärdsbrott.

Ett ökat samarbete och myndigheter emellan kan också driva på en av de avgörande insatserna: att hitta och identifiera de kriminella som driver på brottsligheten, men också de målvakter som används och då belägga de personerna med näringsförbud. Idag räcker det med en mobiltelefon och ett bank-ID för att driva ett kriminellt företag. Alltså behövs bättre koll på om personen verkligen är ansvarig för den verksamhet som den säger sig företräda.

– Vi måste komma ihåg att näringsfrihet är grundlagsskyddad. Det ska alltså vara enkelt att starta ett företag, exempelvis digitalt, samtidigt som vi måste tänka på vilka risker det innebär och noga kontrollera vår registerinformation, konstaterade Therese Frennberg, chef brottsförebyggande avdelningen på Bolagsverket.

Vid sidan av att plundra Sverige på skatter, bidrag och andra offentliga medel, är den kriminella företagsverksamheten en konkurrens som inget sunt näringsliv i längden klarar av att möta. Därför måste kampen mot det kriminella ”näringslivet” även omfatta det sunda näringslivet, menar Rickard Jermsten:

– Vi ska utveckla samarbetet med stora delar av näringslivet, lära oss av företagen vad det är för åtgärder som är jobbiga att hitta på, vad är det för uppgifter som är lätt att lämna fel uppgifter om. Så kan vi skapa ett strukturerat förebyggande mot de kriminella företagen.