TULLKRISEN

Så svårt kan det bli att aktivera EU:s handelsbazooka

EU:s så kallade handelsbazooka är ett kraftfullt vapen. Men att använda den kan bli desto svårare: ”Det kan kosta mer än det smakar”, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Efter att USA:s president Donald Trump hotat med ytterligare tullar på flera europeiska länder inklusive Sverige har en sorts kamplust spridit sig på många håll i samhället och i media, inte minst bland politiker.

Inte sällan talas det om att EU kan slå tillbaka med den så kallade ”handelsbazookan” som till och med blivit ett nyord i Svenska Akademins ordlista. Frankrikes president Emanuel Macron pratade om den i sitt linjetal i Davos och Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson har också öppnat för att använda den.

– Den är alltid laddad – men man ska använda den bara när det krävs, sa hon till TT nyligen.

Men hur är det egentligen med EU:s handelsbazooka? Tidningen Näringslivet bestämde sig för att prata med en expert.

Det handlar om EU:s så kallade ”Anti-coercion instrument” (ACI), men det är egentligen inte ens ett instrument.

– Och det är absolut inte något slags tydligt kraftfullt vapen som automatiskt skulle vara värre än tullar om man hamnar i en ekonomisk konflikt med ett land. ACI är snarare en process som kan, men inte måste, leda till införandet av olika slags ekonomiska åtgärder mot ett tredje land, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

När man pratar om att aktivera ACI så betyder alltså bara att man startar processen, förklarar han.

– I media kan det ofta låta som man snarare inför en specifik och långtgående åtgärd omedelbart.

ACI kom till 2023 och syftar till att hantera ekonomiskt tvång, vilket definieras som ”Ett land utanför EU försöker tvinga EU eller ett EU-land att göra ett visst politiskt val genom att vidta, eller hota med att vidta åtgärder som påverkar handeln eller investeringar”.

– Det är alltså ganska subjektivt definierat, men många kan hävda att det är vad som sker just nu med Grönland.

Beslut behöver kvalificerad majoritet

Om ekonomiskt tvång anses föreligga kan EU-kommissionen föreslå att rådet ger kommissionen rätt att agera mot tvånget.

– Givetvis kan enskilda medlemsländer trycka på kommissionen att de ska föreslå detta vilket också sker nu genom påtryckningar från Paris.

Beslut behöver dock fattas genom kvalificerad majoritet, det vill säga 55 procent av medlemsländerna med 65 procent av befolkningen.

– Det finns alltså inte veto i frågan utan till skillnad från de ekonomiska sanktioner som införts mot Ryssland kan det genomdrivas även mot ett antal enskilda EU- länders vilja. I den meningen är det ett kraftfullt instrument.

Men det är en tvåstegsprocess där det första steget handlar om att ge kommissionen mandat att förhandla utifrån styrkeposition med hotet om allvarliga åtgärder, förklarar Henrik Isakson.

– Den andra delen handlar om att införa åtgärderna i sig, om landet i fråga inte upphör med sitt agerande. Åtgärderna behöver inte vara dramatiska men kan bli det. Det finns ingen automatik som gör att man startar ett ”ekonomiskt krig” med bazookan även om valet av ordet bazooka i media kan få en att tro det.

En åtgärd som ofta diskuteras är olika slags restriktioner i den digitala ekonomin, men hur dessa skulle kunna införas är det inte många som har en tydlig uppfattning om. Över huvud taget råder det stor oklarhet kring vilka åtgärder som skulle vara mest effektiva och hur de skulle kunna implementeras. De flesta av de potentiella åtgärderna vore helt nytt territorium för EU att gå in i.

Henrik Isakson anser att eventuella åtgärder inom ”handelsbazookan” måste vara proportionerliga, tekniskt möjliga, lagliga och dessutom inte skada EU själva mer än det land det införs mot.

– Det kan tyckas som en självklarhet men är inte alltid så. Det är till exempel inte nödvändigtvis så enkelt att stänga av amerikanska digitala tjänster som vissa verkar tro, säger han.