KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Experter: Därför har Sveriges klimatmål spelat ut sin roll – kan sänka svenskt jordbruk

Sveriges klimatmål tappar snabbt sin funktion när EU tar över styrningen av utsläppen. Konjunkturinstitutet varnar nu för att nationella mål riskerar att straffa jordbruket. ”Då får man i princip lägga ner svenskt jordbruk och importera i stället”, säger ekonomen John Hassler till TN.

Sveriges nationella klimatmål för 2040 och 2045 blir allt svårare att genomföra när EU utökar sina system för att prissätta utsläpp. Det visar Konjunkturinstitutet (KI) i en ny rapport som varnar för ökade kostnader, minskad rådighet och en växande börda på det svenska jordbruket.

EU:s prissystem minskar Sveriges klimatpolitiska rådighet

Regeringens klimatexpert John Hassler menar att Sverige måste anpassa sina mål till ett EU där allt fler sektorer nu styrs gemensamt.

EU:s växande roll i klimatpolitiken innebär helt enkelt att Sverige måste ompröva hur nationella mål formuleras, menar John Hassler.

– När allt fler sektorer förs in i EU:s utsläppshandelssystem blir det svårare för enskilda länder att styra sina egna utsläppsbanor.

Konkret handlar det om att Konjunkturinstitutets rapport konstaterar att utsläppshandeln – det befintliga ETS1 och det nya ETS2 för transporter och byggnader – begränsar Sveriges möjlighet att styra utsläppen nationellt.

Myndigheten skriver:

”Ett ökat inslag av EU-gemensam prissättning leder till ökad osäkerhet kring nivån på det utsläppstak som Sveriges nationella mål faktiskt innebär.”

Sveriges nationella klimatmål bygger på antagandet att landet själv kan styra hur mycket och hur snabbt utsläppen minskar i olika sektorer.

Men när allt fler sektorer omfattas av EU:s utsläppshandel förändras detta i grunden. Utsläppsnivåerna bestäms då av EU:s gemensamma utsläppstak, inte av nationella beslut. I ett sådant system tappar nationella mängdmål sin funktion eftersom utsläppen redan regleras på EU-nivå.

Konsekvensen blir att en snabbare minskning i Sverige inte påverkar de totala utsläppen i unionen, utan innebär att fler utsläppsrätter blir tillgängliga för andra aktörer inom systemet. Därmed blir det svårt för Sverige att styra utsläppsnivån i dessa sektorer oavsett målens ambitionsnivå.

”Avvikelser från antaganden om prisnivåer och teknikutveckling kan få stor effekt på hur mycket svenska aktörer kan släppa ut 2040 och 2045,” skriver KI i rapporten.

Jordbruket blir kvar som enda styrbara sektor

Konsekvenserna blir särskilt tydliga i jordbruket, som i praktiken blir den återstående sektor där Sverige har direkt kontroll då utsläppen från energi-, industri-, transport- och byggnadssektorerna i allt större utsträckning bestäms av EU:s utsläppshandel.

KI:s modellberäkningar visar nämligen att om Sverige ska nå sina mål med dagens arkitektur, och utan möjlighet att styra inom ETS1 och ETS2, krävs omfattande utsläppsminskningar i jordbruket som i princip är omöjliga att nå utan att det svenska jordbruket utraderas.

”Om alla utsläppsminskningar som krävs för att nå det nationella utsläppsmålet 2040 skulle behöva genomföras inom jordbruket skulle det få betydande konsekvenser för jordbruksproduktionen. I vissa scenarier avstannar produktionen helt,” skriver KI.

Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF, menar att det är helt orimligt att jordbruket ska kompensera för att Sverige missar klimatmålen i övriga sektorer.

– I Sverige ska vi dessutom öka livsmedelsproduktionen och det kan vi göra på ett klimatsmart sätt. Men då behöver fokus vara på att fasa ut det fossila och ge jordbruket förutsättningar att göra en grön uppväxling, inte lägga ner produktion och låta jordbruket lida för missade klimatmål.

John Hassler delar bedömningen.

– Det går helt enkelt inte att klara de svenska klimatmålen om de här reglerna finns kvar, och om jordbruket ska ta hela smällen får man i princip lägga ner svenskt jordbruk och importera i stället.

– Att kompensera för att vi inte når klimatmålen med att öka importen och lägga ner svenskt jordbruk leder till utsläppsläckage. Vi tappar både global klimatnytta och en hållbar svensk livsmedelsproduktion, säger Mikaela Johnsson.

Hassler: Sverige måste anpassa målen till EU:s regelverk

KI konstaterar samtidigt att de nationella målens värde som klimatpolitisk föregångare har minskat i takt med att EU höjt sina ambitioner. Med ett unionsmål om 90 procents minskning till 2040 reduceras det relativa avståndet till Sveriges mål.

”De nationella utsläppsmålens potentiella intäkter har minskat när EU och världen har utvecklat sin klimatpolitik”, skriver myndigheten.

John Hassler menar därför att Sveriges roll bör vara att visa att omställningen kan genomföras med rimliga kostnader.

– Vår roll är att visa hur Sveriges ekonomi kan fungera på ett bra sätt trots, och under införandet av, de här regelsystemen. Om vi gör det till stora kostnader kommer ingen vilja följa efter.

Han betonar också behovet av stabila EU-regler för att industrin ska våga investera:

– Det är viktigt att industrin vet vad som gäller med nedtrappningen av utsläppsrätter inom EU ETS1. Skulle det finnas osäkerheter där påverkar det definitivt investeringskalkylen för projekt som Hybrit och Stegra.

Osäkerhet kring ETS2 och behovet av en ny målstruktur

Rapporten pekar på att osäkerheten ökar när ETS2 nu skjutits upp ett år. Systemet skulle ge Sverige ”draghjälp” i form av högre bränslepriser från 2027, vilket hade underlättat måluppfyllelsen i transportsektorn. Ett uppskjutet införande till 2028 minskar denna effekt. KI skriver att ”måluppfyllelsen försvåras när prisincitamenten kommer senare än antagits.”

John Hassler instämmer i att tidpunkten spelar roll, men menar att det avgörande är att ETS2 faktiskt införs.

– Det viktiga är det långsiktiga: att vi får ett system på plats som gör att transportsektorn går över till fossilfritt. Om det skjuts upp ett år är inte det så farligt.

När det gäller vägen framåt anser John Hassler att Sverige behöver justera sina nationella mål i takt med att EU tar över styrningen av allt fler sektorer.

– ETS1 är i praktiken redan borttaget ur de svenska målen. Något liknande borde man göra med ETS2 när det kommer på plats, eftersom vi inte längre har rådighet där.

Myndigheten rekommenderar inte att målen slopas, men framhåller att de måste ses över för att vara förenliga med EU:s styrning.

– Vi måste inrikta oss på EU:s klimatarbete. Om det kraschar kan vi inte göra så mycket åt det. Men så länge EU håller ihop måste våra mål vara förenliga med dess regler, säger John Hassler.