KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Klart med klimatavtal – men kritiken är hård
Klimat (TT)
Klimatmötet i Brasilien har enats om ett avtal. EU och flera andra länder hade drivit på för ett avtal med krav på en ”färdplan” för att fasa ut fossila bränslen – men texten nämner inget om det.
Avtalet är en besvikelse för många som hoppats på en ambitiösare slutprodukt och plenardiskussionerna fick avbrytas sedan flera länder haft invändningar mot hur det drivits igenom. När diskussionerna återupptogs fastslog man dock att de beslut som klubbats var giltiga, trots protesterna.
EU och flera länder hade drivit på för ett avtal med krav på en "färdplan” för att fasa ut fossila bränslen – något som inte nämns i slutdeklarationen. I stället påminner texten om den konsensus som nåddes vid COP28 i Dubai för två år sedan då avtalet uppmanade världen att fasa ut fossila bränslen.
”Stor besvikelse”
Colombias president Gustavo Petro meddelade senare att landet inte accepterar avtalet eftersom det saknar en plan för fossila bränslen, något Colombia inte är ensamt om att kritisera.
”Det är en stor besvikelse. Det här drabbar alla dem som kommer att få utstå allt hårdare konsekvenser av klimatkrisen”, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén, i ett pressmeddelande.
EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) som ingår i EU:s delegation är inte heller nöjd.
”Vi har fortfarande ingen klar väg till fossilfrihet och trots att det skett framsteg i de mindre förhandlingsrummen, är resultatet i dag långt ifrån tillräckligt. Tyvärr ser vi fortfarande att oljeländerna dominerar klimattoppmötena”, skriver hon i en kommentar till TT.
Brasilien meddelade dock vid det avslutande plenarmötet att de själva kommer att driva arbetet vidare för att ta fram en färdplan för utfasning av fossil energi.
Ljus i slutdeklarationen
WWF tycker att COP30 slutat i ett av de svagaste resultaten på länge, men ser ändå ett ljus i slutdeklarationen – att parterna enats om att utveckla en mekanism för rättvis omställning, något som varit ett av miljörörelsens viktigaste krav.
”Detta är en seger, men det räddar inte Parisavtalet. Det är också helt nödvändigt att själva omställningen faktiskt sker, och det saknas i resultatet från COP30”, säger Martin Wadmark, klimatexpert på WWF Sverige, i en kommentar till TT.
Bland de viktigaste frågorna som förhandlarna haft på sitt bord är hur man ska fördela 300 miljarder dollar per år, den summa man sedan tidigare enats om i ekonomiskt bistånd till de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Fattiga länder har begärt en tredubbling av det finansiella stödet för klimatanpassning, något som finns med i avtalet men med slutdatum 2035 – fem år senare än i tidigare utkast.
Fakta
EU ville tillsammans med fler än 80 andra länder se en färdplan för utfasningen av fossila bränslen, men det nämns inte alls i sluttexten sedan oljestater som Saudiarabien kämpat hårt för att hålla dem utanför.
Länderna har enats om en tredubbling av finansieringen av utvecklingsländernas klimatanpassning, men målet har skjutits upp fem år - till 2035.
Påtryckningar för att åtgärda det enorma gapet mellan de utsläppsminskningar som länderna åtagit sig och vad som faktiskt krävts för att överskrida 1,5-gradersmålet så lite som möjligt fick mindre resultat än vad många länder önskat. En accelerator för att åtgärda underskottet ska redovisas vid nästa års COP.
Fakta
FN:s klimattoppmöten, COP, hålls på olika platser varje år. COP står för "Conference of the Parties" och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention.
Det första klimattoppmötet COP1 hölls i Berlin i Tyskland 1995.
Vid mötet i Kyoto i Japan 1997 förhandlades det första globala klimatavtalet, Kyotoprotokollet, fram.
I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Det ska främst ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.
COP30 hölls i år i Belém i Brasilien, mellan den 10 och 22 november.
