ELKRISEN

Trots löftena – nu förvärras elpriskaoset: ”Systemet fungerar inte längre”

Prisrörelserna på elmarknaden har ökat med 190 procent det senaste decenniet och värre kommer det att bli, visar en ny rapport. Investeringar hotas, varnar experter och företag. "Det handlar om volatilitet på nivåer där vi inte har några sätt att hantera riskerna", säger experten Anton Såmark-Roth till TN.

Mellan 2015 och 2025 ökade prisvolatiliteten på den nordiska elmarknaden med 190 procent, visar en rapport från Quantified Carbon.

Volatiliteten förväntas också fortsätta och fram till 2035 väntas en ytterligare – men mer begränsad – ökning på omkring 30 procent.

Bakom utvecklingen ligger den snabba omställningen mot väderberoende kraft, stigande bränsle- och CO₂-priser samt minskad planerbar produktion konstaterar rapporten.

Den ökade prisvolatiliteten över långa tidsperioder är en verklighet vi behöver lära oss att hantera, menar Anton Såmark-Roth, chef för projekt på Quantified Carbon, som skrivit rapporten.

– Även om den projicerade ökningen från i dag till 2035 är begränsad jämfört med 2015–2025 i vårt simulerade scenario, innebär det inte att det saknar betydelse vad vi gör framöver. Volatiliteten kan fortsätta öka signifikant – eller lägga sig på nuvarande nivåer – beroende på hur kraftsystemet utvecklas.

Flera samverkande faktorer – och fortsatt fossil prissättning

Anton Såmark-Roth förklarar att företaget valt att analysera så kallad long-duration volatility– variationer över längre tidsperioder, som kvartal eller säsonger – eftersom det är just dessa prisrörelser som saknar kostnadseffektiva tekniska lösningar.

– Det handlar om volatilitet på nivåer där vi i dag inte har några kostnadseffektiva sätt att hantera riskerna. Det påverkar både investeringsklimatet och industrins möjligheter att planera.

Bakom prissvängningarna ligger flera faktorer.

– Framför allt väderberoende produktion, särskilt vindkraften, handeln mellan länder och förändrade priser på CO₂ och bränslen – särskilt naturgas, säger han.

Fossilt sätter priset

Marknaderna i norra och centrala Europa är tätt sammankopplade. När gaspriserna i Tyskland stiger och överföringskablarna mellan Sverige och kontinenten inte är fullt utnyttjade, slår det igenom i svenska priser.

Europas länder pendlar ofta mellan perioder då resurser med låg marginalkostnad (vind och sol) respektive hög marginalkostnad (gas och kol) bestämmer elpriset.

Anton Såmark-Roth noterar att marginalprissättningen därför gör att fossil kraft fortsätter att prissätta elen, även när andelen förnybart ökar.

”Ett system som inte fungerar för någon”

Den här utvecklingen ställer till det för industrin konstaterar SSAB:s energichef Tomas Hirsch. Han ser den kraftiga prisvolatiliteten som ett symtom på en elmarknad som inte är i balans.

– Prisvolatiliteten på dagen-före marknaden innebär vissa utmaningar och kan ibland vara svår att förstå. Ibland är elen mycket dyr, ibland väldigt billig – och detta kan ske under samma dygn.

Det gör det utmanande för elkonsumenter som SSAB att fatta välgrundade beslut, och för producenter, särskilt de med väderberoende kraftslag, att uppnå lönsamhet, konstaterar han.

– Prisskillnaderna mellan elområden ger genom flaskhalsintäkterna betydande intäkter för de systemansvariga myndigheterna, säger Tomas Hirsch.

Han är kritisk till den politiska och tekniska retorik som ofta lyfter flexibilitet och batterier som lösning på volatiliteten.

– Men i praktiken är det utmanande att hitta tillräcklig flexibilitet hos kunderna för att hantera stora prisvariationer, säger Tomas Hirsch.

På ett seminarium på Svenskt Näringsliv tidigare i år varnade även SSAB:s styrelseordförande Lennart Evrell för att prisvolatiliteten rycker undan mattan för investeringar.

”Vi har kostnader på 20 öre ena dagen och 3 kronor nästa. Sådant går inte att kalkylera med”, konstaterade Lennart Evrell.

”Ingen nytta”

Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies i EU på Svenskt Näringsliv, delar problemformuleringen.

– Det här är en jättestor utmaning, kopplat till Europas konkurrenskraft. Trots att vi byggt ut det förnybara fortsätter det fossila att prissätta i väldigt hög grad.

Även Anton Såmark-Roth delar bilden att den ökade volatiliteten skapar en mer osäker miljö för både producenter och elkonsumenter.

– En mer volatil marknad innebär högre riskpremier. Det påverkar hur företag säkrar sina elpriser, till exempel genom PPA-avtal. Men riskerna handlar inte bara om prisrörelser utan också om balansen mellan utbud och efterfrågan. När utbudet överstiger efterfrågan får vi låga priser, men det kan snabbt svänga.

Både industrin och hushållen har därmed svårt att förstå och förutse prisrörelserna, menar Tomas Hirsch.

– Det finns en risk att elmarknaden har tappat kontakten med sina kunder, och att hushållen har svårt att förstå varför priset kan variera så mycket mellan olika regioner och tidpunkter.

Behov av ny marknadsmodell – eller kraftig justering

För Tomas Hirsch är slutsatsen tydlig. Europa måste göra om systemet från grunden eftersom den nuvarande marknaden inte ger tillräckligt med konkurrenskraft.

– Trots att vi har ett stort överskott av el i Sverige – en bra balans mellan sol, vind, vatten och kärnkraft – ser vi ändå höga priser i den södra delen av landet.

– Den senaste tiden ser vi även höga kostnader för balansering och inlåsningseffekter på grund av begränsningar i överföringskapacitet, samt elproducenter som har det svårt med lönsamheten. Allt detta bidrar till sänkt konkurrenskraft och det är inte bra för Sverige, eller Europa, fortsätter Tomas Hirsch.

Utreda vägvalen – innan man river modellen

Även Svenskt Näringsliv vill att marginalprissättningens roll utreds och följs upp.

– Vi tycker det är för tidigt att dra slutsatsen att man ska ta bort eller ändra modellen. Däremot måste vi utreda hur vi kan minska den fossila, prissättande effekten och vända på alla stenar. Det här är inte en optimal situation, och den behöver belysas grundligt, säger Stefan Kvarfordt, med hänvisning till EU-kommissionens kommande vitbok om elmarknadens framtid som snart publiceras.