KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Sveriges nationella klimatmål blir kvar – ”Positivt att partierna står eniga”

Politik (TT)

Miljömålsberedningen är överens om att det nationella klimatmålet till 2030 ska vara kvar. Men det behöver anpassas till EU:s mål.

Även det omdebatterade transportmålet föreslås bli kvar.

Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, lämnar i dag över sin rapport till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Jag hoppas vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade klimatmål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige, säger hon.

Uppdraget har varit att se över de svenska delmålen till 2030, som främst handlar om utsläpp från trafiken, jordbruk och uppvärmning av hus. De ska styra klimatpolitiken fram till 2045, då målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

”Inte en revolution”

Frågan är om etappmålet till 2030 behövs, nu när EU skärpt sin klimatlagstiftning?

En enig miljömålsberedning landar i ett ja.

– Vi har inte gjort en revolution av de svenska klimatmålen utan en revidering, säger beredningens ordförande Christofer Fjellner (M).

För att göra 2030-målet mer tydligt och jämförbart föreslås att det svenska målet ska få samma basår som EU:s. I stället för dagens mål på en utsläppsminskning på 63 procent jämfört med 1990, ändras målet till 60 procent jämfört med 2005.

I praktiken innebär det, enligt miljömålsberedningen, ingen större skillnad och ambitionsnivån i klimatpolitiken kan hållas intakt.

– Vi vill inte öka eller minska ambitionen i det svenska klimatmålet, säger Fjellner.

Han konstaterar samtidigt att det är väldigt kort tid kvar till 2030.

Behåller transportmål

En av de största utmaningarna är att minska utsläppen från transporter. Det är också det så kallade transportmålet – 70 procents minskning till 2030 – som varit mest omstritt i debatten.

Nu väljer kommittén att behålla det. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig och ville att målet skulle slås fast ännu tydligare, medan Sverigedemokraterna ville avskaffa det.

– Sedan regeringen tillträdde har det spridits falska påståenden och rubriker hej vilt om påstådda avskaffade klimatmål, och det har skapat stor oro bland näringslivet för Sveriges klimatarbete, säger Pourmokhtari.

Miljömålsberedningen lämnar också förslag på hur så kallade kompletterande åtgärder ska få räknas. Det kan till exempel handla om utsläppsminskande investeringar i andra länder, köp av utsläppsrätter som annulleras eller infångning av koldioxid (bio-CCS). Högst 10 procent av utsläppsminskningarna i det nya 60-procentmålet får ske genom sådana åtgärder.

Nödvändig översyn

Enligt Svenskt Näringsliv är det positivt att riksdagspartierna nu står eniga bakom de bibehållet ambitiösa, svenska klimatmålen och att dess konstruktion ligger närmare EU:s mål.

– Det gör det enklare att styra mot både etappmålen och det långsiktiga nettonollmålet. En översyn var nödvändig, men nu behöver fokus flyttas från målformuleringar till att skapa bättre förutsättningar för att faktiskt nå målen, säger Madeleine Svenberg, expert infrastruktur- och klimatpolicy på Svenskt Näringsliv.

Maria Davidsson/TT