DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Sågar S-förslag om slopad karens – ”Dramatisk ökning av sjuklönekostnader”
Socialdemokraternas förslag om att avskaffa karensavdraget får hård kritik från näringslivet. Enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt visar historien att det skulle leda till kraftigt ökade sjukskrivningar och kostnader för företagen. ”Välfärdskakan blir mindre av ett sånt här förslag”, säger han.
Socialdemokraternas senaste förslag om slopat karensavdrag är olyckligt och tillväxthämmande. Det menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Det är i helt motsatt riktning i ett läge när Sverige har tappat i välståndsligan från 70-talet och har otroligt stort behov av långsiktiga tillväxtreformer. Ett sånt här förslag visar att man inte har förstått att det är företagen som skapar tillväxt, säger han till TN.
Tillväxthinder
Tidigare mätningar från Svenskt Näringsliv visar att även med nuvarande karensavdrag uppger vart fjärde företag att sjuklönekostnader är ett hinder för tillväxt.
– Blir det relativt billigt att stanna hemma när man känner sig lite krasslig, eller av någon annan anledning vill vara hemma, då kommer människor att nyttja den möjligheten, säger han.
Tydligt samband mellan ersättningar och sjukfrånvaro
Karensreglerna har varit en het debatt sedan den allmänna sjukförsäkringen infördes 1955. Enligt forskning som spänner över nästan fem årtionden finns ett tydligt samband mellan generösa ersättningar och ökad sjukfrånvaro.
Till exempel 1988, ett år efter att den dåvarande karensdagen slopades helt, var genomsnittet 25 sjukdagar per person, den högsta nivå som uppmätts hittills i Sverige. Karensdagen återinfördes i och med 1990-talskrisen och blev senare omgjord till ett karensavdrag.
– Vi vet av tidigare erfarenhet att varje gång man gör den här typen av åtgärder på karensreglerna leder det till väldigt många korttidssjukskrivningar och en dramatisk ökning av kostnaderna för sjukskrivningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Högt pris
Vad skulle då ett sådant avdrag kosta? När Socialdemokraternas partistyrelse redan i våras föreslog ett fullständigt slopande av karensavdraget inför kongressen, bedömde de att det skulle kosta fem miljarder kronor för staten.
”Det gör det svårare för företagen att anställa och expandera sin verksamhet”
Men enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kan ett slopat karensavdrag kosta uppemot 40 miljarder kronor för företagen. Ett högt pris för Sveriges tillväxt, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Det finns en SOU-rapport från 2023 som visar att bara de direkta kostnaderna för företagen av ett slopat karensavdrag hamnar på 14,4 miljarder kronor. Utöver det tillkommer kostnader för produktionsbortfall. Det räcker ju med att någon av dina nyckelpersoner är borta kommer du inte kunna producera som normalt. Det gör det svårare för företagen att anställa och expandera sin verksamhet.
”Välfärdskakan blir mindre av ett sånt här förslag”
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att kostnaderna för samhället är mycket större, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Det riskerar också att försvåra för dem som står längre från arbetsmarknaden eftersom företagen kommer att minimera risken att anställa personer med hög sjukfrånvaro. Välfärdskakan blir mindre av ett sånt här förslag, säger han.
Otillräckligt högkostnadsskydd
Socialdemokraternas förslag innebär att karensavdraget slopas från och med juli 2026 i kombination med ett förslag om högkostnadsskydd för småföretag.
– Högkostnadsskyddet är helt otillräckligt. För mindre företag skulle det här vara oerhört kostsamt. Jag ser hellre att man behåller nuvarande karenssystem och inför ett högkostnadsskydd för småföretagen som vi hade tidigare, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Snarare än att försöka få till reformer som minskar antal arbetade timmar borde Socialdemokraterna titta på åtgärder som ökar dem, avslutar han.
– Socialdemokraterna borde försöka gå tillbaka till det man en gång i tiden hedrade: kräv din plikt, gör din rätt. Se till att stärka arbetsnormer och att man inte ligger samhället till last. Vi måste ställa oss viktigare frågor som hur de som står långt utanför arbetsmarknaden ska komma in, och hur fler ska kunna öka sina arbetstimmar för att försörja sig på sin lön. Annars pratar man med kluven tunga.
Sjuktalet, ersättningsnivå och självrisk
1955 - 1967 – Från tre dagars karens till en, skattefri grundersättning och tilläggsersättning (inkomstrelaterad), från högst två års sjukpenning till obegränsad
Sjuktalet ökar från 11 (år 1955) till 17 (år 1967)
1974 – Ersättningsnivån höjs till 90 procent och beskattas, kollektivavtal AGS införs (tjänstemän sjuklönevillkor sedan 40-talet)
1987 – Ersättning från första dagen, timberäknad
1988 – Kollektivavtal kompletterar upp till 100 procent från första dagen
Sjuktalet ökar till 25
1991 – Sänkning av ersättningsnivå, första tre dagarna 65 procent, 80 procent till dag 90 och 90 procent därefter, avräkningsregel
1992 – Sjuklön 14 dagar, ersättningsnivå 75 procent första tre dagarna, 90 procent därefter
Sjuktalet sjönk från 26 till 15
1993 – En karensdag införs, ersättningsnivån sänks till 80 procent dag 90 (70 procent efter ett år)
1996 – Generell ersättningsnivå om 75 procent
Sjuktalet sjunker till 11
1997 – Sjuklön 28 dagar
1998 – Sjuklön 14 dagar och höjd ersättning till 80 procent
Sjuktalet ökar till 20
2003/04 – Sjuklön 21 dagar, reduktionsfaktor om 0,97 införs (77,6 procent)
2005 – Sjuklön 14 dagar, ”medfinansiering” införs om 15 procent av sjukpenning efter sjuklöneperioden
2007 – Medfinansiering avskaffas
2008 – Sjukpenning tidsbegränsas (2,5 år) och rehabkedja införs. Ersättning sänks efter ett år till 75 procent
Sjuktalet sjunker till 7 (2011)
2015 – Ersättning för höga sjuklönekostnader införs
2016 – Bortre tidsgräns om 2,5 år slopas
Sjuktalet ökar till 11 (2016)
2018 – Höjt tak för ersättning till 8 PBB
2019 – Karensavdrag istället för karensdag
Sjuktalet minskar till 9 (2021)
2022 – Höjt tak för ersättning till tio prisbasbelopp, undantag från rehabkedjan
Källa: Svenskt Näringsliv