DEN SVENSKA INDUSTRIN

Satsning ska minska Sveriges utsläpp med 4 procent – ”Tekniken fungerar”

På Gotland planeras en av Europas största anläggningar för infångning av koldioxid. För att fler satsningar ska bli möjliga efterfrågas mindre ryckighet i klimatpolitiken. ”Det mest utmanande vi har att förhålla oss till”, säger Karin Comstedt Webb, vd på Heidelberg Materials Betong i Sverige, till TN.

I början av sommaren invigdes världens första storskaliga anläggning för koldioxidavskiljning och lagring (CCS) inom cementindustrin av Heidelberg Materials. Företaget, som ligger bakom investeringen i norska Brevik, har också verksamhet i Slite på Gotland. Även där planeras en satsning på koldioxidinfångning som ska minska Sveriges utsläpp med fyra procent.

– Det är fantastiskt roligt för att vi visar att tekniken fungerar, säger Karin Comstedt Webb som är vd på Heidelberg Materials Betong i Sverige.

– Vi tar med oss väldigt mycket kunskaper när vi ska skala upp det här i Sverige till ett nästan 4,5 gånger så stort projekt, fortsätter hon.

Inom några år ska CCS-anläggningen vara i drift på Gotland och blir den största investeringen som någonsin gjorts där. Men för att det ska vara möjligt krävs några grundförutsättningar, varav en är ett tillstånd att långsiktigt bryta kalksten.

Genom åren har det varit många turer kring tillståndet att bryta kalk i Slite, som Tidningen Näringslivet rapporterat om. När Heidelberg Materials, som då hette Cementa, sommaren 2021 fick sin dåvarande ansökan avvisad var Sverige på väg att slungas in i en cementkris.

Därefter fick företaget tillfälligt tillstånd att upprätthålla verksamheten. Senare beviljade Mark- och miljödomstolen företagets fyraåriga ansökan.

Ser fram emot att processen kan avslutas

Under maj i år kom beskedet att Mark- och miljödomstolen bifaller företagets ansökan om 30 års tillstånd att bryta kalksten i Slite.

– Vi ser fram emot att processen kan avslutas. Men vi får se hur den utvecklas. Ett par aktörer har ju överklagat, men inga myndigheter, säger Karin Comstedt Webb.

I slutet av maj meddelade Naturvårdsverket att de inte kommer överklaga domen. Länsstyrelsen på Gotland kommer inte att göra det heller. Däremot har Urbergsgruppen och enskilda markägare överklagat.

Framgångsfaktorn för att investeringen har varit möjlig i Norge är stöd och tydlighet från politiken, menar hon.

– Vi har haft en gemensam målbild och tydligt stöd från den norska politiken över flera mandatperioder och längre tid. Det är därför vi också står idag med världens första anläggning i drift. Det är den typen av stabilitet som vi också behöver i en svensk kontext, säger hon.

Risker med hur klimatpolitiken kommer utvecklas

För att man fortsatt ska kunna göra satsningar som den vi sett i Norge är långsiktiga spelregler viktiga.

– Det är bland det mest utmanande vi har att förhålla oss till just nu. EU:s klimatmål och att den riktningen ligger fast är fundamental. Men det är samtidigt väldigt många stora diskussioner om hur den ska vara eller icke vara just nu.

Det finns betydande politiska risker, inte minst när det gäller hur klimatpolitiken kommer utveckla sig. Karin Comstedt Webb menar att politiken behöver vara med och dela på den risken för att ha förutsättningar att kunna ställa om i Sverige.

– Ska man få till stånd de här stora kapitalintensiva projekten så kommer vi behöva hantera den riskfördelningen mellan oss i industrin och det offentliga. Jag ser gärna att man går mot att börja garantera ett koldioxidpris för att vi ska veta att det finns en stabilitet när det gäller den klimatpolitiska utvecklingen.

Förutom att vara med och dela den finansiella risken för klimatpolitiken är hennes medskick till politiken att säkerställa det fundamentala som att bygga ut elnätsinfrastruktur och annan infrastruktur som kommer behövas.

– Då har vi otroligt fina grundförutsättningar för att klara det här i Sverige.