ELKRISEN

Tusentals vattenkraftverk hotas trots regeringens nödbroms – "Kan kosta 100 miljarder”

Trots regeringens löften om förbättringar kvarstår hårda miljöprövningar för 1 700 vattenkraftverk. Det riskerar att sluta i höga kostnader utan att skapa verklig miljönytta, varnar branschen. ”Som den här processen blir nu så kommer man att bränna de pengarna på domstolsbehandling”, säger Gustaf Hellström på SVAF.

Efter två år av paus återupptogs omprövningen av vattenkraftens miljövillkor (NAP) den 1 juli 2025. Under pausen har regeringen bestämt att fler vattenkraft ska få klassificeras som "kraftigt modifierade" (KMV), vilket innebär att de kan hanteras effektivare och med mindre stränga krav. I korthet kommer två av tre klasser av vattenkraftsbestånd KMV-klassas, vilket berör de stora vattenkraftsoperatörerna.

Det är dock en stor besvikelse för den tredje klassen av 1 700 småskaliga verk som inte omfattas av denna klassificering, menar Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening och ägare av två små vattenkraftverk i Kolmården.

– Det innebär ingen förbättring och i praktiken har ingenting förändrats för småskalig vattenkraft. Här har man enbart lagt fokus på elsystemsnyttor. Men om man tittar i vattendirektivet så finns det en mängd samhällsnyttor som man ska ta hänsyn till, säger Gustaf Hellström, ordförande för Svensk Vattenkraftförening.

Avgörande lokalt

Han menar att småskaliga vattenkraftverk tillsammans utgör en kollektiv systemnytta och är avgörande för lokal och regional elförsörjning.

– Dessa kraftverk har varit med att forma samhällen ända sedan medeltiden och har länge spelat en viktig roll i regleringen av vattennivån. Med det förändrade klimatet, med alltmer intensiv torka och kraftiga regn, är vattenreglering mycket värdefull eftersom den både möjliggör lagring av vatten under torrperioder och utjämning av höga flöden. Dessa samhällsnyttor tas inte hänsyn till av svenska myndigheter, trots att den ingår i EU:s vattendirektiv, säger han.

”Osäkert vilken skillnad förändringarna gör för den småskaliga vattenkraften”

Sofia Karlsson, ordförande för LRF Västra Götaland, ser heller inte att 1 juli blir någon avgörande brytpunkt för den småskaliga vattenkraften.

– Eftersom förändringarna i lagtexten mer har betraktats ur ett nationellt vattenkraftsperspektiv är det mycket osäkert vilken skillnad förändringarna gör för den småskaliga vattenkraften.

Hon tycker också det är synd att regeringen inte tagit ett helhetsgrepp kring KMV-frågan.

– Nu har man gjort förändringar som bara kopplar till vattenkraftsproduktion. Men vägledningen för KMV-klassning behöver även förändras för lantbrukets markavvattning och dammar utan koppling till vattenkraft. Många av de här mindre dammarna har en stor betydelse till ur ett lokalt perspektiv, till exempel vid kraftiga skyfall, säger hon.

Kan dröja över hundra år

När omprövningsprocessen återupptas befarar Gustaf Hellström att många verksamhetsutövare kommer att få vänta länge på att få sina vattenkraftverk omprövade enligt de strikta miljökraven.

”Med den här eftersläpningen riskerar omprövningen att dra ut på tiden och ta långt över hundra år innan den är färdig”

Som tidigare riskerar många ärenden att avgöras i domstol, vilket i sin tur riskerar att ytterligare förlänga och fördyra omprövningen.

– Av de 116 ansökningarna före pausen har 35 fått laga kraft under de senaste två och ett halvt åren. Och då man valde man de enklaste avrinningsområdena för omprövning. Framöver väntar betydligt svårare prövningar för exempelvis Gullspångsälven och Ljungan, då dessa är mer komplexa. Med den här eftersläpningen riskerar omprövningen att dra ut på tiden och ta långt över hundra år innan den är färdig, säger han.

Innan NAP lanserades 2022 samarbetade energibranschen med myndigheter och bildade en fond på 10 miljarder för att hjälpa småskaliga vattenkraftens kostnader, kopplade till omprövningen. Men med facit i hand väntas kostnaderna bli klart högre än så.

– Som processen ser ut nu kommer man bränna de pengarna på domstolsbehandling i stället för att man gör miljönytta. Enligt prognoser kan kostnaderna landa på 30–50 miljarder, och räknar man även in länsstyrelsernas och domstolarnas kostnader hamnar totalsumman långt över 100 miljarder, säger han.

Reformer krävs

På kort sikt föreslår Gustaf Hellström ändringar i lagar och förordningar för att omprövningen ska genomföras effektivt och rättssäkert. På längre sikt bör vattenförvaltningen helt ses över.

– Detta är något som behandlas i vattenförvaltningsutredningen från 2019 på 1 500 sidor, men än så länge har politiken inte orkat ta tag i frågan, säger han.

”Vi vänder oss inte mot att man gör miljöåtgärder, men då ska man göra åtgärder när de gör biologisk nytta”

SVAF medger att vattenkraftens roll är en komplex fråga och arbetar därför löpande med att informera politiker och myndighetsföreträdare om småskaliga vattenkraftverk för deras samhällsnytta.

– Vi vänder oss inte mot att man gör miljöåtgärder, men då ska man göra åtgärder när de gör biologisk nytta. Svensk vattenkraftförening anser att en vattenförekomst skall kunna klassificeras som god ekologisk status trots befintliga konnektivitets-hinder, i de fall miljöåtgärder inte ger någon biologisk nytta.

I stället för att välja en väg som kostar tid och pengar så har vi alltså två val framför oss:

– Antingen ändrar myndigheterna sin tillämpning, eller så måste lagstiftningen tvinga fram förändringar.

Hoppas på utredning

Trots att pausen nu har upphävts tror Sofia Karlsson att en pågående utredning fortfarande kan öppna möjligheten för småskalig vattenkraft. Havs- och vattenmyndigheten, Svenska Kraftnät och Energimyndigheten har fått i uppdrag att bland annat se över förutsättningarna för en förenklad KMV-klassificering. Utredningen ska också utvärdera småskaliga anläggningars betydelse för landets elförsörjning ur ett beredskaps- och försörjningsperspektiv.

– Förhoppningsvis kan rapporten som presenteras i januari leda till att trösklarna för KMV-klassificering även sänks för småskalig vattenkraft, säger Sofia Karlsson.

Vattenkraft, oavsett storlek, kommer fortsatt att spela en viktig roll i Sverige. Med tanke på beredskapsläget och det växande elbehovet vore det därför rimligt att svenska myndigheter tillämpar KMV-klassificeringen likt andra medlemsländer, anser Sofia Karlsson.

– I många länder har man inte gjort en lika strikt tolkning av vattenkraftsreglerna utan utnyttjat undantagen för KMV i mycket större utsträckning än Sverige. Det är synd att det tar lite längre tid kopplat just till den småskaliga vattenkraften. Men det är positivt att frågan nu granskas ytterligare.