Natoledare överens om 5-procentsmål

Natoländernas ledare har enats om att lägga 5 procent av bnp på försvar senast 2035, enligt Bloomberg. Det innebär kraftigt utökade försvarsbudgetar.

Flera Natoländers ledare kallade toppmötet i Haag för historiskt när de anlände på onsdagsförmiddagen.

– Vi ser ett nytt Nato födas, säger Finlands president Alexander Stubb.

Han pekar på att Nato nu återgår till försvarsinvesteringar på kalla kriget-nivåer och på att Europa nu tar ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Trump: Stora saker

Målet är uppdelat i två delar. Minst 3,5 procent av BNP ska läggas på rent militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på försvarsrelaterade investeringar, som civilt försvar och viss infrastruktur.

– Det är stora saker. Jag har bett dem gå upp till fem procent i flera år. De gör det från 2 procent – flera länder har inte ens klarat det – och det är väldigt stora nyheter, sade USA:s president Donald Trump på en pressträff tillsammans med Natos generalsekreterare Mark Rutte inför mötet.

Nordiska och baltiska länder hade helst sett att femprocentsmålet ska vara nått redan till 2030. Mark Rutte har själv varnat för att Ryssland kan vara redo att anfalla ett Natoland om fem år.

Flexibilitet?

Statsminister Ulf Kristersson (M) tycker att 2030 är mer lämpligt som målår. Han pekar dock på att alla Natoländer inte har samma förutsättningar som Sverige för att upprusta.

– Vi kommer att ha mer bråttom och ta tydligare och snabbare beslut än andra, säger Kristersson.

Det finns också länder som har problem med femprocentsmålet. Spanien har öppet protesterat mot ett så högt satt mål. Enligt Spanien så finns nu en flexibilitet att frångå femprocentsmålet, så länge man lever upp till Natos krav på militär förmåga.

Orbán: Inget hot

Kristersson satt bredvid den spanske premiärminister Pedro Sánchez på tisdagskvällens middag med det nederländska kungaparet. Kristersson uppger att de inte talade särskilt om femprocentsmålet. Och enligt honom så kan man ur deklarationsutkastet inte utläsa något undantag för Spanien.

Alla Natoledarna är inte heller övertygade om hur stort det ryska hotet är. Ungerns premiärminister Viktor Orbán anser att det största hotet är Europas svaga konkurrenskraft.

– Ryssland är inte starkt nog att vara ett verkligt hot mot oss. Vi är mycket starkare, säger Orbán på väg in till toppmötet.

Peter Wallberg/TT

Wiktor Nummelin/TT