DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Toppekonomerna: Här är skatterna som måste bort – ”Helt ologiskt system”

Landets främsta ekonomer är överens. Sverige har en rad skadliga skatter som behöver försvinna eller göras om. ”Dagens skattesystem är improduktivt och kostsamt”, säger nationalekonomen Klas Eklund.

Den senaste stora skattereformen i Sverige genomfördes för 35 år sedan. Är det dags för en ny reform?

Ja, menar flera ekonomer.

Nej, för att det är för svårt att få igenom politiskt, säger andra, som menar att det är bättre att fokusera på de största bristerna i dagens skattesystem.

Klas Eklund, chefsstrateg på Dahlgren Capital, sållar sig till den första kategorin.

– Dagens skattesystem är improduktivt och kostsamt, säger han på seminariet Makten över skatterna, anordnat av Almega.

Seminariet tar avstamp i antologin Experternas guide till skattegalaxen. Tolv röster om behovet av en skattereform (Eddy.se, red: Mats Bergstrand), där en rad potentiella skattereformer presenteras.

Ingen har tagit ställning till skattesystemet

Klas Eklund efterfrågar ett skattesystem med lägre skatt på arbete, något han betonar flera gånger, få avdrag och ett mer enhetligt momssystem.

– Förenhetliga allt. En gemensam skatt på konsumtion gör att vi kan sänka skatten på arbete. Det minskar dessutom byråkrati och administration i både myndigheter och hos företagen, säger han.

Efter den stora skattereformen i början av 90-talet hade Sverige faktiskt en gemensam momssats för samtliga varor. Men bara ett år efter reformen sänktes momsen på mat, vilket gjorde att systemet öppnades upp för undantag. Det innebär att det idag till exempel är 25 procents moms på tandkräm, men endast 12 procent på chips, som konsumenten betalar.

Det är något som även Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, är kritisk till.

– Vi har fått ett skattesystem som ingen tagit ställning till i sin helhet, utan det följer utav ett antal enskilda politiska beslut, säger han på seminariet.

Han efterfrågar också en ny stor skattereform med en enhetlig moms och en enhetlig kapitalbeskattning.

– Med olika momssatser får vi gränsdragningsproblem. Senast har det pratats om dansbandstillställningar, som några vill sänka till 6 procents moms. Det är ett helt ologiskt system med fördelningar på 6, 12 och 25 procents skatt, säger han.

”En obstruktionsskatt på utbildning”

Men det finns de som inte tycker att det behövs en helt ny skattereform, utan snarare punktinsatser på de mest skadliga skatterna. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi på IFN, pekar på att Sverige är ett av länderna med lägst andel skattefusk, samt att Skatteverket är en av de mest populära myndigheterna.

Han tycker att regeringen i stället ska fokusera på att slopa marginalskatterna.

– Vi har en grundprincip om enhetliga skattebaser, men där sticker inkomstskatten ut. När det gäller marginalskatt på arbete ligger vi i princip högst i världen. Här finns förbättringspotential, säger han.

Daniel Waldenström pekar på att forskningen entydigt visar att höga marginalskatter dämpar människors ansträngningar, särskilt bland dem som står inför viktiga beslut i livet – studenter, unga yrkesverksamma och entreprenörer.

Det är något som också Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen för redovisning FAR, är inne på.

– Jag brukar kalla det för en obstruktionsskatt på utbildning, för de som vill jobba hårt och länge. Får man bara ut 30–35 procent av ett arbete krävs det ganska mycket, säger han och fortsätter:

– Det finns ett filosofiskt perspektiv i det här att möjliggöra för folk som vill göra klassresor. Det är den stora frågan kring den här skatten.

Ett demokratiskt problem med för lite transparens

Hans Peter Larsson tror inte på någon helt ny skattereform, eftersom en del av beskattningen börjar bli internationell när det gäller exempelvis bolagsskatter och miljöskatter.

Däremot behöver momsen ses över.

– Det är knappt någon som begriper punktskatter och moms. Där behövs ett nytt helhetsgrepp. Det skulle innebära stora förändringar med enhetligare moms, men det behöver inte vara så komplext. Man behöver inte vända upp och ner på allting samtidigt, säger han.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, lyfter ett annat perspektiv. Hon tycker att skattesystemet som det ser ut i dag är dåligt, men pekar också på att få människor förstår hur mycket och till vem de betalar skatt.

– Många tror att det är den kommunala inkomstskatten man betalar. Och det är ju sant, men det är ju också andra skatter. Makten över skatterna ligger ytterst hos befolkningen, då är det jätteviktigt att de har insyn och förstår vad de betalar. Annars blir det ett demokratiskt problem, säger hon och avslutar:

– Det finns för lite transparens över skatterna i dag.