EU:S FRAMTID

Ökat tryck på tuffa tag mot migration i EU

Italiens premiärminister Giorgia Meloni är, till skillnad från Polen och Ungern, nöjd med den pakt om migration som EU-länderna har enats om. En seger för Italien, enligt henne. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Pendeln rör sig mot en allt stramare migrationspolitik i EU med växande krav på "innovativa lösningar" utanför unionen.

Både Danmark och Italien känner medvind.

Den svenske statsministern säger att det inte kan fortsätta som nu.

Tre veckor har gått sedan EU-länderna efter många år av oenighet till sist kunde enas om sin syn på en ny gemensam asyl- och migrationspolitik.

En seger för Italien, tycker landets premiärminister Giorgia Meloni från ytterhögerpartiet Italiens bröder, på väg in till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.

Asyl- och migrationsuppgörelsen bygger mycket på stärkta gränser med tuffare kontroller och utökat samarbete med länder utanför Europa. Här ingår också krav på "solidaritet" där länderna hjälper varandra med personal eller omfördelning eller rena pengar, för att avlasta vid ett stort tryck.

"Nej till böter"

Starkt migrationskritiska länder som Polen och Ungern är fortsatt emot, vill dra hela uppgörelsen inför EU:s domstol och anser att möjligheten att betala sig fri snarare ska ses som en bestraffning.

– Nej till Bryssel-bestämda böter, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki i ett inspelat meddelande enligt nyhetsbyrån AP.

Meloni – som tillhör samma europeiska partifamilj som Morawiecki, och även svenska SD – håller inte med.

– Jag tycker att uppgörelsen var balanserad, säger italienskan, som gärna tar åt sig äran för hur EU rört sig mot ett ökat fokus på samarbete med exempelvis Tunisien och andra länder utanför EU i migrationspolitiken.

Backas upp?

Även Danmarks statsminister Mette Frederiksen känner medvind. Danmark och sju andra länder skrev i februari ett brev till EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel med önskemål om att ta till mer "innovativa lösningar".

– Det kan vara mottagningscenter utanför Europa. Det kan vara samarbeten med tredje land, förklarar hon på väg in till EU-toppmötet.

– Det verkar som att vi i mycket mycket högre grad backas upp om att det måste tänkas nytt på det här området, säger Frederiksen.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger att det finns en ökande samsyn om att läget inte kan fortsätta som nu.

– Det är extremt viktigt att säkerställa att de som kommer in i EU har fått tillstånd att göra det. Vi kan fortsätta att ha människor som reser genom Europa utan tillstånd. Det är en samstämmig åsikt, säger Kristersson på väg in till toppmötet.

Det kan handla om åtgärder som avtal med länder utanför EU, som Turkiet och Tunisien. Däremot, hävdar Kristersson, är frågan om asylcenter utanför EU inte del av en bred europeisk diskussion nu.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT

Fakta

EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.

Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte i början av juni.

Kompromissförhandlingar har sedan dess startats för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.