Bönderna fruktar repris av 2018: "Förtvivlade"

Palle Borgström är förbundsordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Han menar att läget är allvarligt för årets skördar. Bild: Henrik Montgomery/TT

Lantbruk (TT)

Torkan slår hårt mot majoriteten av det svenska jordbruket. Hög värme i kombination med torka är det sämsta tänkbara för grödorna.

– De långsiktiga effekterna av torkan är att vi tappar en stor del av svensk matproduktion, säger Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

Situationen är väldigt allvarlig för svenska bönder, enligt Palle Borgström. Om det inte regnar inom de närmaste dagarna kan en stor del av böndernas grödor gå till spillo. Just nu pekar det mesta på enbart höga temperaturer, uppemot 30 grader, utan regn flera dagar under nästa vecka. Det kan till och med komma att klassas som en värmebölja, enligt SMHI.

Borgström menar att i princip alla lantbrukare från Mälardalen och nedåt är drabbade av torkan. Och det är där som nästan all livsmedelsproduktion i Sverige äger rum.

– Många är förtvivlade över att de har fått en svag förstaskörd på vallarna. Och sedan är det andra som är oroliga för väderprognosen och vad den leder framåt.

Höga drivmedel- och elpriser och dyrt handelsgödsel har gjort att årets skörd har blivit dyrare än vanligt. Om skörden därtill uteblir eller minskar drastiskt blir det omöjligt för lantbrukarna att hantera höga kostnader och det blir extra dyrt om djurbönderna måste köpa foder för att ersätta, menar Palle Borgström.

– Det är brist på foder och det som finns blir väsentligt dyrare. Det drabbar lantbrukarnas ekonomi negativt, säger han.

– När det blir så här dramatiska effekter med torka är det stor risk att en del eventuellt tvingas slakta ut djuren för att minska besättningen.

Kan bli som 2018

Hittills ser Palle Borgström och LRF stora likheter med sommaren 2018 som kantades av extrem torka och nödslakt.

– Det finns exempel på lantbrukare som fortfarande är påverkade av torkan 2018. De amorterar på lån som man var tvungen att ta då för att köpa foder.

Slutsatsen från den extremt varma och torra sommaren var att Sverige behöver investera mer i bevattningsmöjligheter för att minska sårbarheten. Men det går sakta.

– Det är väldigt dyrt att bygga bevattningsdammar och att investera i utrustning. Det har helt enkelt inte funnits den lönsamheten i jordbruket för att kunna göra det.

TT: Vad önskar ni från politiskt håll?

– Nu handlar det om att se till att vi får undantag från en del regelverk som gör att lantbrukare inte kan skörda en del i skyddszoner. Vi behöver få dispens för att kunna skörda gräset innan det vissnar ner helt och hållet, säger Borgström.

– Det är också viktigt att se till att vissa krav inom EU:s jordbrukspolitik, som man eventuellt inte kommer att kunna uppfylla på grund av torkan, inte leder till sanktioner. Det behöver vara på plats så snart som möjligt. Lantbrukarna behöver veta det här nu.

"Välj svenskt"

Även konsumenterna behöver hjälpa bönderna genom krisen, menar han.

– Det är väldigt viktigt att konsumenterna fortsätter att välja svenskt när de handlar. Vi har sett ett tydligt driv för lågpris, vilket ofta innebär importerade varor, säger Borgström.

– Det drabbar svenska lantbrukare hårdare och det riskerar att slå ut hela den svenska livsmedelsproduktionen i ett läge då vi borde öka den.

Lisa Svensson/TT

Fakta

När en spannmålsplanta utvecklas ska den växa upp och slå ut ett antal sidoskott och fortsätta utveckla dem. För att grödan ska kunna göra det måste den ha värme och vatten.

Om grödan inte får vatten blir det oftast inte några sidoskott och inte så mycket bladmassa som i sin tur kan mata kärnorna.

Växterna utvecklas inte, de förbrukas inte och det blir inte tillräckligt många ax. Axen blir då små och underutvecklade.

Det behöver inte vara dåligt för kvaliteten, men man tappar kvantiteten. Om det är riktigt torrt och varmt så tar det till slut på kvaliteten också, men det påverkar främst kvantiteten.

Källa: Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen