DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Kina bromsar in – "sämsta klimatet på tio år"

Kinas ekonomiska återhämtning efter de slopade pandemirestriktionerna har bromsat in märkbart i april och maj, enligt inköpschefsindex. Arkivbild Bild: Mark Schiefelbein AP/TT

Ekonomi (TT)

Kinas tillväxt bromsar in och en årlig enkät med svenska företag i landet pekar på det sämsta affärsklimatet på minst tio år – präglat av problem som kompetensbrist, protektionism, teknikstölder och korruption.

"En ny verklighet", skriver halvstatliga Business Sweden i en färsk rapport.

En stor majoritet av svenska företag i Kina, 65 procent, räknar med ökad omsättning i landet under kommande år, visar en årlig enkät presenterad i rapporten från Business Sweden. Bland tjänsteföretagen är förväntningarna ännu högre ställda. Där tror 76 procent på ökad omsättning.

Enorma belopp på spel

Det är ett lyft mot fjolårets tongångar. Då var det 62 procent som trodde på ett omsättningslyft – 64 procent bland tjänsteföretagen.

Ungefär hälften av de svenska företagen i landet räknar också med att öka sina investeringar i Kina under kommande tolv månader.

För företagen i fråga står enorma belopp på spel.

– Många av de svenska storbolagen har 15–20 procent av sin omsättning i Kina, säger Joakim Abeleen, Business Swedens handelssekreterare i Kina.

Svensk export till landet uppgick i fjol till drygt 71 miljarder, enligt Kommerskollegium. Ovanpå det kommer svenska storföretags redovisade verksamhet i Kina, som omsatte strax under 400 miljarder kronor, enligt Business Sweden.

Men trots att svenska företag fortsätter satsa på Kina är det en helt annan situation i "Mitttens rike" nu än för bara några år sedan.

"Tappar marknadsandelar"

Pandemieffekter och allt kärvare geopolitiska relationer med omvärlden har förändrat förutsättningarna i grunden – bland annat i form av exportkontroller, regleringar och sanktioner.

– Inom vissa områden har Kina gått mot mer självförsörjning. Det är en strategisk inriktning från staten, med krav på att man ska köpa inhemska produkter och använda kinesiska standarder. Det har gjort det svårare för utländska bolag att göra affärer, säger Abeleen.

Han tillägger att det samtidigt finns vissa sektorer dit Kina aktivt lockar investeringar.

– Det finns ju också flera exempel på svenska bolag som annonserat expansion de senaste månaderna, säger han.

– Sedan har du kinesiska konkurrenter som blivit starkare och starkare de senaste åren. Många svenska bolag växer, men de säger att de inte växer lika snabbt som den sektor de verkar i. Det vill säga, de tappar marknadsandelar och då ofta till lokal kinesisk konkurrens, tillägger han.

Affärsklimatet i Kina är till följd av utvecklingen på den lägsta nivån på åtminstone tio år, enligt undersökningen.

Brist på kompetent arbetskraft pekas ut som ett av de största problemet för svenska företag i Kina. Men många upplever också ett dåligt rättsligt skydd av sina affärshemligheter och uppfinningar. Till detta kommer korruptionen.

– Arbetskraftsproblematiken kom upp för fyra år sedan. Det har blivit svårare att attrahera och behålla talanger i marknaden. Det ser företagen fortfarande som ett stort problem, säger Abeleen.

Lösningar och produkter kopieras

Problem med teknikstölder och patentintrång upplevs också som att det växer igen efter flera år där det rättsliga skyddet stärkts i Kina.

– Det förekommer fall där svenska företag känner att lösningar och produkter kopieras. Det var problem för tio år sedan, sedan har det gått ned. Att det ökar nu igen är oroväckande, säger Abeleen.

Korruption var också vanligare förr, men har tryckts tillbaka en tid.

– Fast nu ser man igen hur detta lyfts som ett problem. Sedan kan man fråga sig om det är att svenska huvudkontor tar det här seriösare eller är det en reell ökning? Jag hoppas att det inte blir ett ökande problem, säger Abeleen.

Joakim Goksör/TT

Joakim Abeleen, Business Swedens handelssekreterare i Kina, ser en trend med minskade marknadsandelar för svenska storföretag i Kina. Arkivbild Bild: Joakim Goksör/TT

Fakta

Den årliga enkäten med svenska företag i Kina har gjorts av vad som kallas Team Sweden i Kina. Fyra organisationer har deltagit i arbetet: Business Sweden, Svenska handelskammaren i Kina, Sveriges ambassad i Peking och Sveriges generalkonsulat i Shanghai.

Undersökningen visar att tre år präglade av pandemi har påverkat den kinesiska marknadens attraktionskraft. 53 procent av de tillfrågade bolagen säger att det har påverkat deras syn på den kinesiska marknaden negativt, och 12 procent ser marknaden som betydligt mindre attraktiv. Många företag nämner en ökad medvetenhet om risker och oförutsägbarhet på marknaden, särskilt när det kommer till policy.

Affärsklimatet i Kina har försämrats ytterligare sedan förra årets notering och är nu på den lägsta nivån på åtminstone ett årtionde, enligt enkäten.

Undersökningen i år genomfördes 9–31 mars. 100 svenska bolag har svarat på frågorna. Av dessa klassas 38 som småföretag, 23 som medelstora företag och 39 som storföretag. Sektormässigt är 41 av företagen industriföretag, medan 45 betecknas som serviceföretag och 13 konsumentföretag.

Källa: Business Climate Survey for Swedish Companies in Mainland China 2023

Fakta

Indikatorer som inköpschefsindex från Kina visar att återhämtningen efter åren av pandeminedstängningar och produktionsproblem går oväntat trögt.

Kinas regering siktar på en tillväxt på 5 procent i år, medan snittprognosen bland ekonomer ligger kring 5,5 procent. Men Kinas officiella inköpschefsindex för tillverkningsindustrin visar minskad aktivitet i ekonomin både i april och maj efter rivstarten på året.

Marknaden är oroad. Hongkongbörsen har backat drygt 7 procent i år och den kinesiska valutan – yuanen – pressas också nedåt. En dollar kostade i början av januari bara 6:70 yuan. Nu går dollarn på 7:11 yuan.

Många bedömare räknar med att den oväntat svaga återhämtningen under andra kvartalet hittills kan leda till nya penningpolitiska stimulanser – exempelvis genom sänkta krav på kapitalreserver i kinesiska banker och sänkta räntor.

Det spekuleras också i nya skattelättnader värda hundratals miljarder dollar, enligt nyhetsbyrån Bloombergs källor.