DEN SVENSKA EKONOMIN
Svantesson: Lågkonjunktur i tre år
Ekonomi (TT)
Inflations- och räntechocken slår hårt mot svensk ekonomi, konstaterar Finansdepartementet i sin vårändringsbudget.
– Lågkonjunkturen inleds nu och kommer pågå 2023, 2024 och 2025, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens.
Regeringen sänker sin prognos för i år och räknar med ett BNP-fall på 1 procent samtidigt som inflationen lyfter till i snitt 8,8 procent. Det ekonomiska läget är besvärligt, enligt vårändringsbudgeten.
– Inflationen är fortfarande alldeles för hög och måste komma ned, säger Elisabeth Svantesson.
– Det här pressar hushåll, det pressar företag, säger Svantesson.
"Det är en tuff tid"
Även de offentliga finanserna påverkas.
– Många kommuner och regioner kämpar nu. Det är en tuff tid, säger hon.
Svantesson räknar med att inflationen faller nedåt under året, då efterfrågan stramas åt av höjda räntor.
– För mig är inflationsbekämpning prio ett just nu, säger hon.
Men hon varnar för att prognoserna är osäkra.
– Det gäller att ha is i magen och följa läget noga, säger hon om förra veckans överraskande stora nedgång i inflationen.
– Det finns stora, stora osäkerheter i den här prognosen. Inflationen har ju underskattats gång efter gång, tillägger hon.
Ukrainakriget, energipriser, bostadsmarknaden och kommersiella fastighetsbolag som ska lägga om stora lån är några osäkerhetsfaktorer hon lyfter fram som orosmoln.
Reallönerna sjunker
Den höga inflationen leder till att reallönerna sjunker och att värdet på sparande minskar, konstaterar Finansdepartementet i ett pressmeddelande.
När Svantesson tittar framåt lyfter hon fram att det kommer stimulanser, bland annat genom att "återupprätta arbetslinjen" – i linje med vad man gjort upp med i Tidöavtalet.
– Vi behöver öka tillväxten per person i Sverige. Vi behöver öka produktiviteten.
– Vi ska sänka skatten på arbete. Exakt när vi gör det ska vi återkomma till, tillägger hon.
Svantesson lyfter även fram ett stort behov av att förenkla regelverk och förbättra företagsklimatet i Sverige samt att effektivisera statlig verksamhet – bland annat genom att minska antalet myndigheter.
Krångliga och utdragna miljötillståndsprövningar är också ett problem hon vill åtgärda.
– Väldigt många får vänta väldigt länge innan de får göra investeringar, säger hon.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Svensk BNP bedöms sjunka med 1,0 procent i år, för att sedan återhämta sig med 1,2 procent nästa år, enligt regeringens vårändringsbudget.
Regeringen spår att inflationen blir i snitt 8,8 procent i år, ungefär som tidigare bedömning. Nästa år faller den till 3,6 procent, enligt budgeten.
Arbetslösheten stiger från 7,5 procent i fjol till 7,9 procent i år och fortsätter sedan upp till 8,3 procent, enligt det mått som Statistiska centralbyrån (SCB) använder.
I den förra prognosen, från strax före jul, spådde regeringen ett BNP-fall i år på 0,7 procent för att sedan växa med 1,0 procent nästa år. Inflationen, enligt KPI, bedömdes då landa på i snitt 8,9 procent i år för att falla kraftigt till 2,6 procent nästa år.
Arbetslösheten bedömdes i julas stiga från 7,5 procent 2022 till 7,8 procent i år.
Finansdepartementet gör bedömningen att det blir underskott i statsfinanserna både i år och nästa år, minus 0,4 respektive minus 0,6 procent av BNP. Trots det ligger statsskulden stabilt kvar på låga nivåer.
I prognosen gör finansdepartementet bedömningen att styrräntan höjs till i snitt 3,29 procent i år och fortsätter upp till i genomsnitt 3,43 procent nästa år. I dagsläget ligger Riksbankens ränta på 3,0 procent. Bedömningarna från ekonomkåren är till att börja med en höjning nästa vecka till 3,50 procent.
