Kundens makt – rata det dyra
Ekonomi (TT)
En paprika för 100 kronor kilot, eller ett paket bordssmör för 80? Nä, nu jäklar får det var stopp. Kunderna ratar dyra varor och köper mindre.
– Det sker automatiskt. Vi är ekonomiskt rationella individer, säger forskaren Christian Jörgensen.
De skenande matpriserna får allt fler plågade kunder att storkna. Vissa varor har blivit symboler för hur galet dyr mat har blivit. Som paprika och smör.
Men vi konsumenter har en gräns. Är varan för dyr så låter vi bli att köpa.
– Det sker automatiskt. Inte bara för livsmedel, utan även för allt som blir dyrare. Vi är ekonomiskt rationella individer, säger Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och forskare vid Agri Food, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet.
Säljer mindre
Det syns tydligt i statistiken. Dagligvaruhandelns försäljning minskar, bara under mars i år sjönk försäljningen med 2,3 procent, räknat i volym, jämfört med februari. På ett år har den rasat 8,3 procent, enligt SCB.
Både livsmedelskedjorna och producenterna säger att konkurrensen är stenhård.
Producenten Arla har också sänkt sitt mjölkpris till bönderna, på grund av konsumenterna köper mindre av deras varor, och på grund av att världsmarknadspriset på mjölk sjunkit.
Priserna på frukt och grönsaker har sjunkit i mars, enligt den oberoende sajten Matpriskollen. Kanske kan en orsak vara att konsumenter ratar allt för dyra grönsaker och frukter.
– Konsumenter blir mer prismedvetna och mer rörliga mellan butiker när priset stiger kraftigt. Kunder blir inte lika lojala längre, vilket troligtvis ger större press på kedjorna.
Det är där konsumentmakten finns.
– Som enskild konsument har man liten makt. Men konsumenter tillsammans har mer makt.
På ekonomispråk kallas fenomenet priselasticitet, det vill säga hur priskänslig en vara är. Just mat brukar inte vara särskilt priselastiskt, alla måste ju äta. Men nu har prisökningarna varit så stora och snabba.
– Normalt när man tittar på priselasticitet brukar man titta på historiska data. Under en kortare tid rör det sig ofta om små prisförändringar. Men nu höjs priserna mer dramatiskt, säger han.
Det gör att den här situationen som vi upplever nu är ganska unik. Det är ju såklart en dyster ekonomisk utveckling, men spännande för matekonomi-forskare att studera, förklarar han.
Kanske kommer vi snabbare till den där punkten av "nä, nu jäklar" när priserna höjs så fort. Eller så har vi helt enkelt blivit luttrade.
Byter mot billigare varor
– Vi hoppas kunna studera det framöver. Också hur man byter ut varor som blivit dyra mot andra produkter eller exklusivare varor mot enklare varor när plånboken har blivit tunnare.
Det dyraste smöret kanske byts mot margarin, eller annat som går att bre på mackan.
– Vi är mer fokuserade på pris nu.
Vi konsumenter byter också butiker, och går till de billigare. Fast det är rätt jobbigt för många, konstaterar han.
– Det tar tid, och man hittar ju inte i butiken. Kunder blir trogna butiken när de lärt sig hitta i den, säger Christian Jörgensen.
Johanna Cederblad/TT
Fakta
Priselasticitet - efterfrågan påverkas av förändringar av priset.
Oftast är den negativ, vi köper mindre om priset stiger. Olika varor är olika känsliga, till exempel är mjölk en sådan vara som vi köper även om priset höjs. Andra varor och tjänster är känsligare
Källa: Ekonomifakta
Fakta
Totalt sett ökade dagligvaror, som är en vidare kategori än mat, 0,7 procent i pris under mars. Maten steg mer, 0,8 procent, jämfört med februari.
Jämfört med tolv månader tillbaka steg dagligvaror 14,6 procent och mat 17 procent. Kedjornas egna varor har ökat mer, 16,2 procent för dagligvaror på tolv månader.
De produktkategorier som stigit mest i pris i mars är skafferivaror 2,2 procent, där produktgruppen mexikanskt ökat med hela 5,6 procent.
Desserter och mellanmål har ökat 1,6 procent, fisk och skaldjur med 1,6 procent samt färdigmat 1,3 procent.
Några varor har fallit i pris, som färska grönsaker, minus 2,3 procent, och frukt, minus 4,9 procent.
Arla sänkte sitt pris till bönderna i mars. Arla har cirka 8 500 mjölkbönder, som är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.
De får nu nöja sig med 4:81 kronor per kilo konventionell mjölk, en sänkning med 57,2 öre. För ekologisk mjölk blir sänkningen lika stor, ned till 5:32 kronor per kilo.
Matpriskollen är ett företag som driver en app för konsumenter och som samlar in matpriser från de olika kedjorna. Konsumenter kan använda appen gratis för att jämföra priser och erbjudanden. Företaget är fristående, och finansierar sin verksamhet genom att sälja uppgifter om priser och kampanjer som analysunderlag.
I februari var den samlade inflationen, prisförändringarna på årsbasis, 12 procent enligt måttet KPI. Det kan jämföras med prisökningstakten 11,7 procent månaden före.
Källa: Matpriskollen, Arla, Statistiska centralbyrån (SCB).