PRIVATEKONOMI

Ekonom: Kolla på ränteavdraget i deklarationen

Frida Bratt, sparekonom Nordnet. Arkivbild. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Ekonomi (TT)

I veckan får miljoner svenskar sin deklaration. För dem som delar bolån med någon kan det vara klokt att titta särskilt på ränteavdraget.

– När räntorna var låga behövde vi sällan tänka på det här, men jag tror fler kommer bli varse om nivåskillnaderna framöver, säger Frida Bratt, ekonom på nätbanken Nordnet.

Det höga boränteläget kan betyda att deklarationen inte blir riktigt som en del har tänkt sig. Under veckan skickas deklarationer ut till alla med digital brevlåda och då kan det vara läge för dem som delar ett bolån med någon annan att se över om ränteavdraget har påverkats av högre bolåneräntor.

Det vara aktuellt för en del hushåll att ompröva sin fördelning av ränteavdraget, enligt Frida Bratt.

– Det är viktigt att vara medveten om att det finns en brytpunkt för fullt ränteavdrag på 30 procent vid 100 000 kronor per person, och att man därefter får 21 procent avdrag, säger hon.

– Står man två på en lån får man gemensamt betalansvar – 50/50 – och räntorna delas lika. Det kan därför vara klokt att se om man behöver omfördela sina räntekostnader för att fortsätta få fullt avdrag.

Inkomstnivåer avgör

En faktor som kan utgöra orsak till omfördelning är inkomstnivå.

– Någon i ett hushåll kanske inte har tillräckligt hög inkomst för att fullt ut kunna nyttja hela ränteavdraget, kanske om man studerat, varit arbetslös eller föräldraledig, säger Frida Bratt.

Det är ens eget ansvar att hålla koll på hur räntekostnaderna är fördelade, påpekar Frida Bratt. Vill man fördela om kan man höra av sig till banken, som då i sin tur kan ge uppgifterna direkt till Skatteverket så att de hamnar i deklarationen. Men även om man inte har den framförhållningen kan man ändra fördelningen själv i deklarationen, säger hon.

– Om man sedan tidigare har en fördelning där en i hushållet betalar mer, exempelvis 70 procent, och av den anledningen slår i brytpunkten, bör man vara uppmärksam.

Kan vara välbehövligt

En deklaration som resulterar i pengar tillbaka på kontot kan innebära mycket för många människor, understryker Frida Bratt.

– Vi befinner oss i ett ansträngt läge med extremt pressade plånböcker. Så det kan nog underlätta för många, och vara avgörande för om man kan betala sin elräkning eller ha råd med alla matutgifter. Eller om man har råd att kanske unna sig en semester i sommar, säger hon.

Joakim Hugert Lundberg/TT

Fakta

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger på den ränta en person betalar på sina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige.

Ränteavdraget gäller inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Man kan även få ränteavdrag på privatlån och billån.

Avdrag får göras med 30 procent av räntekostnaderna, upp till 100 000 kronor. Om man har räntekostnader som överstiger 100 000 kronor, är ränteavdraget 21 procent på den delen. Storleken på ränteavdraget beror på lånets storlek och på vilken bolåneränta man har.

Den som gör ett ränteavdrag behöver vara betalningsansvarig för hela, eller delar av, bolånet. Om två personer är betalningsansvariga kommer de att tilldelas 50 procent var av ränteavdraget. Om man vill fördela avdraget på ett annat sätt går det att ändra i deklarationen.

Källa: Nordea