DEN SVENSKA EKONOMIN
"Svensk ekonomi mest utsatt i Norden"
Svensk ekonomi går sämst i Norden just nu, visar nya siffror. ”Det ser blekt ut”, säger Helge J. Pedersen, chefsekonom på Nordea.
Svensk ekonomi utvecklades sämst i Norden under det sista kvartalet 2022, visade de BNP-siffror som publicerades under tisdagen.
– Den svenska ekonomin är mest utsatt i Norden. Det ser blekt ut och det beror främst på sjunkande priser på bostadsmarknaden, hög belåningsgrad hos befolkningen, nedåtgående privatkonsumtion och hög inflation, säger storbanken Nordeas Helge J. Pedersen till TT.
Även Finland och Danmark redovisade under gårdagen sina senaste BNP-siffror.
Finsk ekonomi i recession
Där framkom att den finländska ekonomin är i recession; bruttonationalprodukten föll under fjärde kvartalet för andra kvartalet i rad. Nedgången på 0,6 procent var sämre än den första preliminära mätningen.
– Jag är inte lika bekymrad över situationen i Finland. Bostadsmarknaden befinner sig inte i ett lika utsatt läge som i Sverige. Men Finland har definitivt påverkats mest av de nordiska länderna av kriget i Ukraina, framför allt exporthandeln och turistnäringen kopplat till Ryssland, säger Helge J. Pedersen.
Danska läkemedelsindustrin betydelsefull
Danmark går emot trenden och 2022 landade tillväxten på 3,6 procent. Om man tittar på fjärde kvartalet 2022 växte den danska ekonomin med 0,9 procent. Men skenet kan bedra, betonar Helge J. Pedersen.
– När det gäller Danmark ska man inte stirra sig alltför blind på tillväxtsiffrorna. De må vara imponerande på ytan, men reflekterar inte en lika stark ekonomi.
– Den danska läkemedelsindustrin spelar en viktig roll, och gjorde nyligen flera stora köp av patent, vilket har bidragit till en ökning av bruttoinvesteringarna. Men på kort sikt är nettopåverkan blygsam, eftersom produkterna inte är danska, utan bara import av patent. Därutöver är privatkonsumtionen relativt svag, som liksom exporten ligger på blygsamma nivåer, säger han.
TT: Vilket av länderna har störst möjlighet att hantera en lågkonjunktur?
– Statsfinanserna i Danmark och Sverige står sig starkare än i Finland, men Danmarks fördel är att deras affärsstruktur är mer defensiv. Det innebär att den är mindre volatil. Sverige och Finland är mer beroende av kapital- och konsumtionsvaror, som är lättare att avstå från under en recession. Finnarna och svenskarna är dessutom mer utsatta för vad som sker på den globala marknaden än danskarna, säger Helge J. Pedersen.
I vårt västra grannland ökade BNP mindre än väntat i fjärde kvartalstakt. På kvartalsbasis steg Norges bruttonationalprodukt 0,2 procent, att jämföra med Bloomberg analytikerkonsensus som väntade en ökning på 0,8 procent.
Joakim Hugert Lundberg/TT
Fakta
Sverige: -0,9 procent.
Finland: -0,6 procent
Danmark: +0,9 procent.
Norge: +0,2 procent.
Island: +2,2.
Källor: SCB, Statistikcentral, Danmarks Statistik, Statistisk sentralbyrå och Statistics Island.