DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

FI: Fondsparare kan komma i kläm

Ekonomi (TT)

Svenska fondsparare riskerar att komma i kläm i ett stressat marknadsläge, varnar Finansinspektionen (FI).

Och riskerna för den finansiella stabiliteten, främst kopplat till högt belånade hushåll och fastighetsbolag, har ökat sedan i våras, varnar Susanna Grufman, vikarierande FI-chef.

En epok av exceptionellt låga räntor – med högt risktagande, snabbt stigande skulder, börslyft och stigande priser på bostäder och fastigheter – har tvärt tagit slut, konstaterar Susanna Grufman, när hon presenterar FI:s senaste stabilitetsrapport.

– Vi har sett en mycket snabb omställning, säger hon på en pressträff.

Svårt att hantera stora utflöden

Nu är det inflation och snabbt stigande räntor som sätter sin prägel på det mesta.

– De flesta har marginaler för att klara av sina betalningar. Men många kommer att behöva dra ned på sin konsumtion – och det påverkar företag och ekonomin i stort, säger Grufman.

– Bostadspriser har redan gått ner och kan sjunka ytterligare, tillägger hon.

En ökad risk för finansiell stabilitet sedan i våras, är det sammanfattande budskapet.

Fonder med företagsobligationer och så kallade högriskobligationsfonder är en riskfaktor. Vissa fonder kan i stressade marknadslägen få svårt att hantera stora utflöden.

Konkret handlar det om att fonderna inte kan sälja stora volymer av sina tillgångar utan att priset på tillgångarna faller markant – ett problem som bland annat blev akut när pandemin slog till 2020.

En stor majoritet av fonderna ser stabila ut, även om utflödena skulle bli stora. Men enligt stresstesterna kan 9 procent av fonder med företagsobligationer och 38 procent av så kallade högriskobligationsfonder få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden.

Enligt FI är högriskobligationsfonder till och med något mer sårbara i dag än före pandemin.

– Vi uppmanar därför fonderna att ha strategier för att hantera de här likviditetsriskerna, om det skulle vara så att vi får förnyade behov av uttag från sparare, säger Henrik Braconier, FI:s chefsekonom.

Högre krav på säkerheter

Andra tecken på marknadsproblem härrör från energipriserna, som rusade upp till historiska rekord i augusti – när det ryska gasflödet till Europa ströps. Turbulensen har lett till högre krav på säkerheter på energibolag som köper som köper kontrakt för framtida elleveranser på den europeiska derivatmarknaden.

– De steg väldigt kraftigt under sommaren och framförallt i slutet av augusti, säger Braconier, om säkerhetskraven.

När det var som värst i augusti fick även väldigt lönsamma energibolag svårt att få fram likvida medel för att kunna ta positioner på derviatmarknaden – vilket slutade med att regeringen gick in med likviditetsgarantier på 225 miljarder kronor.

Sedan dess har dock elpriserna fallit och kraven på säkerheter har följt med nedåt.

– Ingen har behövt använda stödet. Men riskerna kvarstår och det kan finnas behov av att se över hur de här marknaderna fungerar i ett så här stressat läge, säger Braconier.

Kommersiella fastighetsbolag

Högt skuldsatta kommersiella fastighetsbolag är en annan risk när räntorna stiger. Enligt Braconier måste fastighetsbolagen under perioden 2023-2025 hantera obligationslån som löper ut för cirka 90 miljarder kronor per år. FI bedömer att en del bolag inte kommer att kunna eller vilja lägga om sina lån – men att de allra flesta kommer att ta nya obligationslån eller får hjälp av banker när obligationslånen löper ut.

– De alternativ man då står inför är att minska sin skuldsättning. Man kan använda sin kassa. Man kan sälja tillgångar. Och man kan få in fler och starka aktieägare, säger Braconier.

I grunden välkomnar han denna process, som redan har dragit igång i sektorn. Men han varnar för att den kan skena iväg och bli för snabb och kraftfull.

– Då kan fastighetspriserna pressas ned snabbt och mycket. Det kan i förlängningen leda till att långivare drabbas av förluster, säger Braconier.

Hög lönsamhet och starka kapitalbuffertar gör dock att FI bedömer att svenska banker generellt kommer att klara de kreditförluster och finansieringsproblem som tornar upp sig i närtid.

Joakim Goksör/TT