KRIGET I UKRAINA

Norge skärper beredskapen

Norges statsminister Jonas Gahr Støre vid presskonferensen på måndagen. Bild: Rodrigo Freitas/NTB/TT

Norge (TT-NTB)

Norska försvaret skärper sin beredskap från och med tisdag, meddelar statsminister Jonas Gahr Støre.

Anledningen är Rysslands angreppskrig i Ukraina.

– Vi står inför den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen på tiotals år. Det finns inga indikationer på att Ryssland vill utöka sin krigföring till andra länder, men den ökade spänningen gör att vi är mer utsatta för både hot, spionage och påverkan. Det gör det nödvändigt för alla Nato-länder att vara mer vaksamma, inklusive Norge, säger statsministern vid en presskonferens.

Enligt Jonas Gahr Støre är det inga specifika händelser som har gjort att regeringen ser det som nödvändigt att skärpa beredskapen just nu.

– Redan innan kriget bröt ut började regeringen arbeta med att stärka beredskapen i Norge. Vi har gjort det flera gånger efter krigets utbrott, säger han.

Nivån höjs

Han poängterar dock att hotsituationen är allvarlig, och hänvisar bland annat till att misstänkta drönare observerats – och sabotaget mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

Hotbilden har nu, enligt regeringen, gått in i en ny fas som kräver förändringar i arbete och rutiner inom försvaret och staten. Skärpningen innebär att nivån höjs från 0 till nivå 1, skriver NRK. Fas 0 är en normalsituation. I fas 1 arbetar försvaret med att få överblick och förståelse för situationen.

Fas 1 till 4 gäller alla i fredstid medan nivå 5 är en aktiv insats.

Går sämre för Ryssland

Åtgärderna syftar till att prioritera resurser för att stärka den norska uthålligheten för att undvika sabotage och andra hybridhot, framhåller Jakob Gustafsson, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– För hemvärnet handlar det om att skydda, säkra och närvara vid kritiskt infrastruktur på land. För marinen och flygvapnet handlar det om att upprätthålla övervakning och kontroll över havsområden, säger Gustafsson och fortsätter:

– När man ser att det går sämre för Ryssland i Ukraina och Ryssland är måna om att se till att det västliga stödet till Ukraina minskar, så tar man höjd för möjliga hot mot kritisk infrastruktur.

Svenska Försvarsmakten uppger för TT att man inte kommenterar vad andra länder gör.