KRIGET I UKRAINA

Halvår av krig – så har världsekonomin påverkats

En spannmålstransport som lämnar Ukraina. Arkivbild. Bild: Nina Lyashonok/AP/TT

Ekonomi (TT)

2022 var året som världsekonomin skulle ta tillbaka tappet efter den globala covid-19-pandemin. I stället kom ett nytt krig till Europa – och effekterna blev mycket större än vad som först befarades.

Den 21 december förra året publicerade Konjunkturinstitutet sin rapport över läget i svensk ekonomi.

Där kunde man läsa om ett tillfälligt avbrott i den ekonomiska uppgången – men "när smittvågen ebbat ut börjar ekonomin åter växa snabbare och under andra halvan av 2022 inleds en mild högkonjunktur".

Under den månaden låg inflationen på lite över 4 procent. I mitten av januari försäkrade riksbankschefen Stefan Ingves att det inte rådde något "extremt inflationstryck i svensk ekonomi".

Riksbankens prognos var i mitten av februari att inflationstakten hade nått sin kulmen, för att sedan återgå till målet på 2 procent under 2023. Vad gäller styrräntan var prognosen att den skulle höjas först två och ett halvt år senare.

I dag ligger den på 0,75 procent, efter en dubbelhöjning i juli, och fler höjningar väntas framöver.

Gaspris rusat

Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är det framför allt energikrisen som uppkommit till följd av kriget som har haft störst påverkan på världsekonomin. Han understryker att de skyhöga priserna på naturgas på kontinenten spiller över på det svenska elpriset.

– De höga gas- och elpriserna lyfter inflationen, vilket i sin tur gör utsikterna för inflation, konjunktur och för penningpolitiken mer osäkra, säger han.

Sedan krigsutbrottet har gaspriset rusat 216 procent, enligt prissättningen på den nederländska gasmarknaden TTF Gas Futures. Vad gäller oljepriset är det endast aningen högre i dag än det var den 24 februari, men kursen har varit mycket mer svängig än tidigare.

Isaksson tillägger att Ukraina och Ryssland visserligen är små ekonomier som Sverige har en begränsad utrikeshandel med. Men trots det lilla bidraget till den europeiska ekonomin har de ändå betydelse, och fattas en liten länk i de globala värdekedjorna får det stora konsekvenser.

Han nämner bland annat att ukrainskproducerade elkablar till europeisk fordonsindustri har gjort att viss bilproduktion har stannat av, och att utebliven import av byggmaterial har försenat byggprojekt i Sverige.

– Kriget har fått större ekonomiska effekter på världsekonomin än man bedömde i början, både i termer av inflation och till exempel för tillverkningsindustrin, fortsätter Isaksson.

Kriget i kvartalsrapporterna

Enligt Molly Guggenheimer, aktiestrateg på Danske Bank, är det svårt att svara på hur stor påverkan kriget har haft på aktiemarknaderna, och att en börsnedgång var väntad även före krigsutbrottet.

– Men att Europa mer eller mindre är på väg in i en recession, det blir nästan ofrånkomligt givet vad vi ser i energipriserna, säger hon.

Någonting hon noterar redan nu i bolagens kvartalsrapporter är väldigt svaga kassaflödespositioner i många bolag – det var något som började redan under pandemin, men kriget har gjort det ännu värre – och att bolagen har behövt köpa på sig mer varulager.

Och i de kommande kvartalsrapporterna tror hon att kriget kommer att märkas av ännu mer.

– Det är först nu som det blir mer tydligt, när energipriserna stigit länge och problemen ständigt förvärras, säger hon.

Ljusglimtar för matpriset

Det är framför allt tre typer av varor som har drivit upp inflationen i Sverige: Drivmedel (54 procent), el (40 procent) och livsmedel (11 procent).

Det sistnämnda beror på att Ryssland och Ukraina är bland världens största exportörer av spannmål, tillsammans står de för en fjärdedel av världens export av vete. Och Ukraina är ensamt en av världens största exportörer av vete, majs och solrosolja.

Fram till början av augusti kunde inga spannmålstransporter lämna Ukraina på grund av kriget, vilket har fått matpriserna att skena internationellt. Inom samarbetsorganisationen OECD ökade priserna i juni med 13,3 procent – den största ökningen på 47 år.

Samtidigt finns vissa ljusglimtar: En FN-rapport från 5 augusti visade att de globala matpriserna i juli visserligen var 13 procent högre än vid samma tidpunkt året innan, men att de gått ned 8 procent på en månad – den största nedgången på 14 år.

Fredrik Fahlman/TT

Fakta

: Minus 26 procent.

: Minus 19 procent.

: Minus 14 procent.

: Minus 10 procent.

: Minus 9 procent.

: Minus 16 procent.

: Plus 337 procent.

: Plus 28 procent.

: Plus 4 procent.