DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Svensk industri ökar takten

Ekonomi (TT)

Svensk industri tuffar på lite bättre än väntat och fortsätter växa, enligt inköpschefsindex från Swedbank och Silf.

Men i omvärlden ser det skakigare ut. Inflation och räntehöjningar dämpar konsumtionen och Kinas industri bromsar in till följd av pandeminedstängningar.

Inflationsoro, långa leveranstider, vikande orderingång och brist på insatsvaror pressar industrin på många håll i världen. Men än så länge syns ingen ko på isen, enligt Daniel Bergvall, ekonom på SEB.

– De flesta väntar sig en avmattning, men den har inte riktigt kommit. Man kan se i indikatorer att det inte var så illa som vi trodde den senaste månaden, säger han när han summerar den flod av inköpschefsindex som pumpades ut runt om i världen på onsdagen.

Läget är osäkert

Swedbank och Silfs inköpschefsindex för industri för maj steg till 55,2, upp från 54,9 i april. Ett indextal över 50 antyder ökad aktivitet. Men läget är osäkert, och det kan fortfarande komma nedgångar, varnar Jörgen Kennemar, ansvarig för inköpschefsindex på Swedbank.

Produktionen inom industrin bidrar mest till uppgången i maj, men delindex för sysselsättning och orderingång drar också uppåt. Leveranstider är dock en bromsande faktor, med ett fall till den lägsta nivån på ett och ett halvt år.

Indexet för produktionsplanerna steg till 65,9. Enligt Jörgen Kennemar är det en överraskande stark siffra. När det gäller priserna på råvaror och insatsvaror har trycket dämpats något, men stigande priser är fortfarande ett påtagligt problem för industrin.

Industrins inköpschefsindex från eurozonen sjönk samtidigt till 54,6 i maj, ned från 55,5 i april. Orderingången föll för första gången sedan juni 2020, medan produktionen enligt delindex ökade något.

Enligt S&P Globals chefsekonom Chris Williamson gör Ukrainakriget och sanktioner att eurozonen står inför vad som kan bli en period med stagflation, det vill säga en ovanlig kombination av svag tillväxt och hög inflation.

Aktiviteten i Kina minskar

För industrin påverkar också ändrade konsumtionsmönster, där efterfrågan på turism och nöjen ökar på bekostnad av efterfrågan på prylar.

Under natten redovisades även ett inköpschefsindex för Kinas industri från Caixin, som steg till 48,1, från 46,0 i april. Trots ökningen visar nivån under 50-strecket att aktiviteten inom Kinas industri minskar och både produktionen och orderingången sjunker.

Världsekonomin bromsar in, dels av kinesiska nedstängningar till följd av en ökad smittspridning av covid-19, dels av en utbredd konjunkturoro.

Den höga inflationen gröper redan ur köpkraften. Ovanpå det bromsas konsumtion och investeringar just nu av att centralbanker i många länder planerar snabba räntehöjningar och andra åtstramningar för att dämpa inflationstrycket.

– De ska ju bromsa in ekonomin, säger Daniel Bergvall.

Joakim Goksör/TT