CORONARESTRIKTIONERNA

Ny granskning av svenska coronastrategin

Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef och biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten och Svante Werger, särskild rådgivare på MSB, under en av myndigheternas många pressträffar om coronapandemin. Arkivbild. Bild: Lars Schröder/TT

Coronaviruset (TT)

"Strategin att skydda de äldre har misslyckats."

Det slog coronakommissionen fast i sin första rapport om Sveriges hantering av pandemin. Nu tar regeringen emot delrapport nummer två och ny kritik är att vänta.

Klockan 12 i dag tar socialminister Lena Hallengren (S) emot coronakommissionens andra delbetänkande. En dryg timme senare håller kommissionens ordförande, tidigare justitierådet Mats Melin, en presskonferens.

Kommissionen tillsattes den 30 juni förra året för att granska den svenska coronastrategin. Då hade nästan 5 500 människor avlidit med covid-19 i Sverige. Regeringen ville först avvakta med en utvärdering till efter valet men gav med sig och tillsatte kommissionen efter påtryckningar från oppositionen.

– Den första rapporten lämnades mitt i stormens öga medan pandemin pågick och tog livet av folk, höll jag på att säga, på äldreboenden. Nu är den allmänna situationen något bättre och gynnsammare, säger Mats Melin.

Kritik mot regeringen

Den första rapporten, som presenterades den 15 december, slog ned som en bomb. "Strategin att skydda de äldre har misslyckats", skrev kommissionen.

I det andra delbetänkandet har kommissionen haft ett väsentligt bredare uppdrag. I korthet handlar det om den svenska krisberedskapen i stort. Mats Melin säger att ny kritik är att vänta.

Bland annat har kommissionen analyserat hur viruset kom in och spreds i Sverige, smittskyddslagstiftningen, åtgärder för att begränsa smittspridningen, pandemiberedskapen i samhället, testning och smittspårning, tillgången till läkemedel och skyddsutrustning, hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet. Kommissionen har även tittat på smittskyddsåtgärdernas indirekta konsekvenser, som hur människor har påverkats av isolering.

– Sedan återstår en övergripande bedömning av vad vi kommer att kalla, och det är ju ingen nyhet för någon, det svenska vägvalet, säger Mats Melin och berättar att den utvärderingen görs i slutrapporten.

Över 15 000 avlidna

I den första rapporten konstaterades att smittan kom in på äldreboenden och i hemtjänsten, till de sköraste som myndigheterna hade sagt skulle skyddas särskilt. Den allmänna smittspridningen i samhället var sannolikt den främsta förklaringen.

Efter betänkandet kritiserades regeringen för att den inte hade försökt få ner smittspridningen så mycket som möjligt.

Över 15 000 personer har nu avlidit med covid-19 i Sverige. Karin Tegmark Wisell, chef för avdelningen för mikrobiologi och tillträdande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten (FHM), fick frågor om Sveriges höga dödstal i förhållande till övriga Norden på en pressträff på torsdagen.

Hon kommer att läsa kommissionens granskning för att se vad FHM kan förbättra.

– Det finns självklart med facit i hand en rad frågor som vi delvis skulle ha kunnat hantera på ett annat sätt, men jag vill återkomma till att vi har fokus på hela folkhälsan.

Slutbetänkandet, som ska behandla myndigheternas kommunikation och åtgärderna som satts in för att stötta svensk ekonomi, ska lämnas senast den 28 februari 2022.

Niklas Svahn/TT

Fakta

En andra delredovisning från coronakommissionen ska lämnas senast den 31 oktober 2021 och innehålla en redogörelse av följande deluppdrag:

Virusets spridning till och inom Sverige

Åtgärder för att begränsa smittspridningen

Hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera virusutbrottet

Provtagning och smittspårning

Begränsning av inverkan på samhällsviktig verksamhet

Åtgärder för att lindra konsekvenserna för enskilda individer

EU och internationell samverkan

Det konsulära arbetet

Källa: SOU 2020:80, Mats Melin

Fakta

Ordförande Mats Melin, tidigare justitieråd.

Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet

Ann Enander, professor emeritus i ledarskap vid Försvarshögskolan

Vesna Jovic, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tidigare vd Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Camilla Lif, präst och tf. kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm, Svenska kyrkan

Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet

Göran Stiernstedt, infektionsläkare och docent

Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi vid Karolinska institutet

Samt en huvudsekreterare, en assistent och åtta sekreterare

Källa: coronakommissionen.com