KOMPETENSKRISEN

Regeringen: Elever bör styras dit jobben finns

Utbildning (TT)

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb som arbetsmarknaden verkligen behöver. Det är grundtanken i ett förslag från utbildningsminister Anna Ekström (S).

Regeringen lägger fram ett förslag som innebär att huvudmännen ska ta större ansvar för att matcha gymnasieutbildningen mot arbetsmarknaden. I dag styrs utbudet av popularitet bland elever, enligt utbildningsministern.

– Vi kommer att sätta arbetsmarknadens behov i centrum. Förslaget bidrar till bättre kompetensförsörjning och bättre etablering, säger hon.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett betänkande som utredaren Lars Stjernkvist levererade 2020 och som i korthet gick ut på att gymnasieskolans utbud av utbildningar bättre ska matchas mot arbetsmarknadens behov.

Problemet, enligt Stjernkvists utredning, är att elevernas önskemål styr för mycket.

Inget tvång

– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, sade Stjernkvist när betänkandet presenterades.

TT: Går det att tvinga elever till utbildningar för att de matchar arbetsmarknadens behov?

– Nej, vi ska inte tvinga eleverna att söka någon enda utbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Men enligt förslaget ska en princip införas i skollagen som innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän bestämmer antalet utbildningsplatser.

– När friskolor ansöker om att starta en utbildningar ska den bidra till kompetensförsörjningen.

Oklart överflöd

Hon lyfter behoven av arbetskraft i den framväxande gröna industrin, elektriker, VVS-montörer och undersköterskor. I motsats till utbildningar som enligt Anna Ekström marknadsförs med att ge allt man behöver veta för att bli en framgångsrik influencer.

TT: Du nämnder ett antal branscher där det är brist, omvänt vilka utbildningar är det som ska krympas?

– Utredningen pekade på att det var en stor grupp elever som går högskoleförberedande program utan att söka sig till högskola, och sedan söker sig ut på arbetsmarknaden utan att ha den kompetens de behöver.

Enligt ministern ska förslaget inte leda till att samhälls- eller naturvetenskapliga utbildningar minskar.

– Jag ser framför mig att vi ska få ett bredare och större utbud av yrkesprogram så att elever kan söka sig till dem och inte behöver söka sig till högskoleförberedande program.