DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Forskare: Arbetslösa får oftare ångest och depression

Långtidsarbetslösheten biter sig fast. Det kostar samhället pengar, men innebär också mänskligt lidande. ”Det är anmärkningsvärt att man från beslutsfattarnas håll inte verkar ta stor hänsyn till det”, säger forskaren Fredrik Norström, till TN.

Sedan mitten av 2019 har antalet långtidsarbetslösa stigit och utvecklingen har intensifierats under coronakrisen. I dagsläget är nästan 190 000 personer långtidsarbetslösa i Sverige.

– Det är klart oroande att långtidsarbetslösheten biter sig fast samtidigt som det är brist på arbetskraft. Hälften av dem som är långtidsarbetslösa har varit det i mer än två år, en tredjedel i över tre år. Det kostar, men det mänskliga priset för utanförskapet är också högt, säger Carina Lindfelt, avdelningschef för Arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv.

En person som har varit arbetslös i mer än ett halvår räknas som långtidsarbetslös.

– Det här handlar om personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Och vi ser nu att de som redan innan pandemin stod långt ifrån arbetsmarknaden får det tuffare att komma tillbaka. Det skiljer sig lite då de personer som har varit etablerade på arbetsmarknaden innan pandemin borde ha en större möjlighet att komma tillbaka.

”Etableringsjobb bra – men inte tillräckligt”

Hon konstaterar att pandemin har gjort att företagen har varit på vänteläge.

– Det är många branscher som i princip haft förbud att existera, inte minst de branscher där det finns många instegsjobb, som i till exempel besöksnäringen.

Carina Lindfelt menar att den höga långtidsarbetslösheten kommer att vara kvar ett bra tag till.

– Det kommer att ta flera år och det kommer att krävas flera olika insatser. Det handlar bland annat om att få Arbetsförmedlingens reform att fungera och att leverantörerna får göra sina jobb.

– Vi måste göra allt för att de som är utan arbete tar de arbeten som finns. Att etableringsjobben äntligen blir verklighet är bra, men det räcker inte på långa vägar. Det är nu vi måste bryta utanförskapet, annars blir Sverige ett än mer tudelat land, säger Carina Lindfelt.

Ohälsan växer vid arbetslöshet

De hälsomässiga aspekterna hamnar ofta i skymundan i debatten om arbetslösheten, menar Fredrik Norström, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man från beslutsfattarnas håll inte verkar ta stor hänsyn till det då flera studier visar att minskad arbetslöshet skulle innebära en stor vinst för folkhälsan, säger han.

2019 släpptes en studie vid Umeå universitet som visar att en person som drabbas av arbetslöshet förlorar hälsorelaterad livskvalitet motsvarande nästan ett helt år vart tionde år, jämfört med en som har arbete.

– Är du arbetslös så har du generellt sett en sämre hälsa än om du har ett jobb. Och om man blir arbetslös under en längre period så är det logiskt att det kommer att få långsiktigt negativa konsekvenser för hälsan.

”Människor har ett behov av en social knutpunkt, man vill vara en del av en arbetsplats och att man känner ett värde i att kunna bidra”

Studien visar även att 24 procent fler bland de arbetslösa upplevde problem med ångest och depression än bland dem som var yrkesarbetande.

– Det som våra studier visar är att de som är arbetslösa upplever att de främst har problem med ångest och oro. Enligt annan forskning så kan det bero på att människor har ett behov av en social knutpunkt, man vill vara en del av en arbetsplats och att man känner ett värde i att kunna bidra.

Mänskliga tragedier

Den höga långtidsarbetslösheten både påverkar samhället negativt och innebär stor mänsklig tragedi, konstaterar Carina Lindfelt.

– Det är inte bara en kostnad för staten, utan det är även en individfråga. Det handlar om att man är stolt över att ha ett jobb. Med långtidsarbetslöshet finns en stor risk för ohälsa, säger hon.

Efter pandemin har arbetsgivare börjat varna för skriande arbetskraftsbehov.

– Vi vet att många av våra medlemsföretag har svårt att få tag på rätt kompetens. Det leder till att de hamnar i situationer där de får tacka nej till ordrar. I det långa loppet så hämmar det vår konkurrenskraft och tillväxt.