SVERIGES ENTREPRENÖRER

Så kan obligatorisk UF ge alla samma chans – Kamprads stiftelse: ”En demokratifråga”

Entreprenörskap bör bli en obligatorisk del av yrkesprogrammen på gymnaiset, anser Aino Pleiner, ansvarig för Public Affairs på Ung Företagsamhet, och Anna Carlström, vd för Familjen Kamprads stiftelse. Bild: Maja Brand, Pressbild/Ung Företagsamhet, Pressbild/Familjen Kamprads stiftelse

Elever från yrkesprogrammen startar ofta företag, men UF erbjuds sällan i deras utbildning. Med stöd från Familjen Kamprads stiftelse pressar Ung Företagsamhet på för en förändring. ”Det är vad Sverige behöver”, säger Aino Pleiner på organisationen till TN.

Organisationen Ung Företagsamhet (UF) vill att entreprenörskap ska bli en del av alla yrkesprogram på gymnasiet. Ett av deras huvudargument är att det ofta är de som går yrkesprogram som sedan startar eget, men möjligheten att bedriva UF-företagande erbjuds inte på alla yrkesinriktade program.

Entreprenörskap saknas också som valmöjlighet för yrkeselever.

Frågan har fått ökad aktualitet när en gymnasieutredning nu ser över hur dagens nationella program kan anpassas till en ämnesutformad gymnasieskola. Utredningen tillsattes i november 2025 och ska vara klar senast den 9 december 2027.

Ung Företagsamhet hoppas att utredningen föreslår att UF blir en obligatorisk del av yrkesprogrammen.

– Det här är en möjlighet att göra yrkesutbildningen mer likvärdig, relevant och attraktiv, säger Aino Pleiner, ansvarig för Public Affairs på UF, till TN.

Även om inte alla blir egenföretagare är det viktigt att alla elever får en förståelse för företagens villkor, och att de lär sig att skriva avtal och upprätta en budget, menar hon.

– Särskilt eftersom de allra flesta kommer att arbeta i små eller medelstora företag.

Aino Pleiner är övertygad om att yrkesprogrammen är i behov av en sådan ändring.

– Det ligger i linje med vad Sverige behöver. Jag upplever också att det finns en samlad förståelse hos näringsliv och politik att det här är rimligt, säger hon.

”Nyttan är tydlig”

Ung Företagsamhet har frågat ett antal yrkeslärare om effekterna av UF och om hur kontakten med näringslivet kan förbättras. Enkäten genomfördes vid en yrkeslärarträff i Älmhult i slutet av oktober, som arrangerades av Familjen Kamprads stiftelse.

Johanna Henriksson, lärare på Praktiska Gymnasiet i Falun, ser tydliga effekter.

”Genom UF-konceptet får eleverna träna på att ta initiativ, ta ansvar, bemöta kunder och samarbetspartner samt leda sig själva och driva arbetet framåt”, skriver hon i ett enkätsvar som UF sammanställt.

”För det lokala näringslivet är tillgången till arbetskraft helt avgörande.”

Maria Jacobsson, lärare på Lindengymnasiets försäljnings- och serviceprogram, lyfter fram vad eleverna lär sig genom UF.

”Eleverna lär sig ekonomi på ett verkligt sätt och att ta kontakt med nya människor och skapa nätverk. De lär sig också att hårt arbete lönar sig”, skriver hon.

”Tänk utanför boxen”

Det finns inte många hinder, menar flera lärare. Åsa Vallin, som undervisar på vård- och omsorgsprogrammet i Skövde, är en av dem.

”Jag ser inte att det finns några hinder alls egentligen. Det gäller bara att tänka utanför boxen”, skriver hon.

Nicolai Malerbakken, lärare på lärlingsprogrammet vid Elof Lindälvs Gymnasium i Kungsbacka, pekar på det praktiska hindret.

”Som det största hindret står tiden. Vi har väldigt mycket APL (arbetsplatsförlagt lärande, reds. anm) ”, skriver han.

Han anser, liksom Ung Företagsamhet, att yrkesprogrammens attraktionskraft måste höjas. I synnerhet i en tid då Sverige står inför utmaningar i form av stor kompetensbrist.

”Det behövs en statusförändring på nationell nivå. Det är yrkesprogrammen som är framtiden”, skriver Nicolai Malerbakken.

Kampradstiftelsen: “Demokratifråga”

Även näringslivet ser nyttan. Anna Carlström, vd för Familjen Kamprads stiftelse, som stod bakom den nämnda lärarkonferens, menar att eleverna får mer än kunskap.

– För det lokala näringslivet är tillgången till arbetskraft helt avgörande. Eleverna på yrkesprogrammen har ett yrkeskunnande med stor potential. Genom UF får de också stärka tron på sin egen förmåga och möjligheten att skapa en bättre tillvaro för sig själva och den bygd de verkar i, säger hon till TN.

Entreprenörskap är en prioriterad fråga för Familjen Kamprads stiftelse, betonar Anna Carlström. Stiftelsen har därför stöttat UF sedan 2014.

– Yrkesprogrammen har alltid varit i fokus för vårt stöd till UF, säger hon.

För henne handlar det om att alla elever ska få samma möjlighet att starta ett företag.

– I grunden är det en demokratifråga, och att skapa bättre förutsättningar för alla elever oavsett gymnasieprogram. UF skapar både nytta för individen och samhället.

Anna Carlström lyfter också fram vad UF ger eleverna på det personliga planet.

– Det motiverar individen att alltid vara nyfiken, aldrig stanna, utan ständigt utvecklas. Man lär sig att hantera motgångar och att förstå vikten av samarbete.

Ung Företagsamhet

Antal regioner där Ung Företagsamhet har verksamhet: 24

Antal elever som driver UF-företag: 43 738

Antal UF-företag: 13 520

Antal UF-lärare: 1 919

Antal skolor där UF-företagande erbjuds: 640

Antal kommuner där UF-företagande erbjuds: 199

Antal elever som drivit UF-företag sedan starten 1980: 684 308

Källa: Ung Företagsamhet (statistik för läsåret 2025/2026)