DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så många miljarder skapar Ung Företagsamhet för Sverige – varje år

Nästan tio miljarder kronor. Så mycket är Ung Företagsamhet värt för samhället – på ett enda läsår. Bakom siffran finns tusentals gymnasieelever som lär sig se möjligheter, ta ansvar och lösa problem. ”Det blev mitt startskott ut i den här världen”, säger Allplays vd Matija Cvitic till TN.

Enligt en rapport från Grant Thornton skapar Ung Företagsamhet 9,3 miljarder kronor i samhällsvärde per år. Av beloppet är 7,3 miljarder sociala effekter och cirka två miljarder ekonomiskt värdeskapande. Analysen omfattar drygt 43 000 gymnasieelever som drev UF-företag under föregående läsår.

– Vi har länge förstått att det vi gör skapar skillnad för individen och samhället. Elever växer i självförtroende och ansvarstagande samt lär sig se möjligheter. Det som gör värdet så stort är att vi börjar tidigt, finns över hela landet och når många unga. Det är inte bara en aktivitet, utan en investering för Sverige, säger Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet till TN.

Den största effekten kommer inte från de företag eleverna startar under gymnasietiden, utan från de förmågor som följer med dem ut i arbetslivet, enligt rapporten. Störst är värdet av ökad entreprenöriell förmåga: 2,75 miljarder kronor. Därefter kommer privatekonomisk förmåga med 1,4 miljarder och anställningsbarhet med 1,2 miljarder.

Analysen visar att tidigare UF-elever har högre inkomster och färre arbetslöshetsdagar än jämförbara personer. I en studie hade UF-alumner drygt 20 procent färre arbetslöshetsdagar än jämförbara individer. Även ledarskapet syns: 7,38 procent av de tidigare UF-eleverna hade senare blivit chefer, jämfört med 5,12 procent i kontrollgruppen. Ledarutvecklingen värderas till 710 miljoner kronor.

Genom att driva ett företag får eleverna dessutom praktisk erfarenhet av budgetering, prissättning, inköp, intäkter och resultat. Det är kunskaper som enligt undersökningen stärker deras privatekonomi.

Helena Mueller, Director Advisory på Grant Thornton, och ansvarig för arbetet med rapporten, lyfter kopplingen mellan entreprenörskap och privatekonomi.

– De hänger ihop med många av utmaningarna vi ser i dag: med AI, automatisering och digitalisering. Strategiskt tänkande, problemlösningsförmåga och initiativkraft är förmågor vi behöver skapa mer av för att klara en högteknologisk framtid, säger hon.

Från tom fotbollsplan till växande app

Matija Cvitic är ett exempel på hur den unga företagsamheten kan se ut i praktiken. Han gick naturvetenskapsprogrammet på Norra Real och hade inte tänkt driva UF-företag, men har alltid känt sig ”entreprenöriell”.

– UF har betytt mycket för mig. Det blev mitt startskott ut i den här världen, säger han.

I dag är han medgrundare till Allplay, en mobilapp som hjälper folk att hitta andra spelare och arrangera spontana fotbollsmatcher.

– Jag har spelat fotboll hela mitt liv. När jag var 14–15 år slutade jag, men ville inte lägga av helt och hållet, utan fortsätta på lite lägre nivå. Det finns en fotbollsplan nära mig som ofta stod tom. Så föddes idén om Allplay, säger han.

Inspirationen kom från Pokémon Go, fast för fotboll. Året med UF gjorde att han kunde förverkliga sina tankar.

– Jag insåg att det var upp till mig. Kunskaperna jag hade kom till användning i UF. Man får använda alla sina sidor, och det passar mig bra. Kreativitet, teknik, programmering, retorik, att prata med folk. Man gör lite av allt, säger han.

Nätverk och lärdomar

Det som fastnade var grunderna i att driva företag.

– Man hittar ett problem och löser det. Man får reda på vad andra vill ha. Man får prata med människor och kommer ut i den riktiga arbetsvärlden. Med pitchar, nätverkande och samarbete. Man får också större förståelse för samhället och företagens roll i det, säger Matija Cvitic.

Han understryker vikten av att UF gav honom ett nätverk.

– Man får träffa likasinnade med samma ambitioner och värderingar runtom i världen, säger han.

Nästa steg för Allplay är att fortsätta växa.

– Vi är centrerade till Stockholm och vill nå ut i landet, få fler användare och samarbeta med föreningar och organisationer. Vi ser också appen som ett komplement till föreningsidrotten: ett skyddsnät som fångar upp dem som är på väg att sluta spela fotboll helt, säger han.

– Vi vill också växa utanför Sverige samt utforska andra sporter, som till exempel basket, tillägger Matija Cvitic.

Social rörlighet

Rapporten pekar också på att UF kan bidra till social rörlighet. Elever vars föräldrar inte har akademisk bakgrund kan få särskilt stor effekt av entreprenörskapsutbildning, bland annat genom bättre nätverk, större tilltro till den egna förmågan och stärkt problemlösningsförmåga. Inkluderingen värderas till 840 miljoner kronor.

Den ekonomiska effekten handlar främst om att UF-elever i högre grad startar företag senare i livet, vilket rapporten värderar till cirka två miljarder kronor. Kvinnors entreprenörskap ger ytterligare cirka en miljard. Kvinnor med UF-bakgrund är enligt rapporten 80 procent mer sannolika att starta aktiebolag än kvinnor utan. Bättre utbildningsval ger 117 miljoner och det ideella arbetet från rådgivare och andra i näringslivet 79 miljoner.

Tove Jarl hoppas även att siffrorna ska förändra den stundtals stereotypa bilden av en entreprenör.

– Det finns en föreställning att unga bara vill driva företag för att tjäna pengar. Pengar är så klart en viktig drivkraft för många, men ungas drivkrafter ser olika ut och det finns ett samhällsvärde som är större än den egna inkomsten. Man utvecklar tjänster som löser problem och betalar skatt som bidrar till samhällsutvecklingen. Många företagare ser ett stort värde i det också, säger hon.

Värdemodell efter hockeyligan

9,3 miljarder är ett beräknat samhällsvärde – baserat på forskning, statistik och antaganden om framtida inkomster, företagande och arbetsmarknadsetablering. Rapporten beskriver resultatet som indikativt och inte som en effektutvärdering.

– Det är inte en exakt vetenskaplig siffra, men den allra bästa uppskattningen av det samhällsvärde Ung Företagsamhet skapar på ett år, säger Helena Mueller.

I modellen används cirka 40 forskningsrapporter, UF:s egna data och undersökningar med ett stort elevunderlag. Samma modell togs fram för två år sedan tillsammans med Svenska Hockeyligan (SHL).

– Det är en robust siffra och en transparent metod som ligger väldigt nära sanningen, säger Helena Mueller.

För att inte överskatta samhällsvärdet av UF:s verksamhet fastställs en attributionsfaktor för påverkan av Ung Företagsamhets insatser.

– Det handlar om orsakssamband. Att räkna på hela eller delar av effekter som går att koppla till UF och visa hur de påverkar samhället, positivt eller negativt, säger Helena Mueller.

Vissa positiva effekter, bland annat hållbara innovationer, har inte kunnat värderas i denna analys och ingår därför i totalsumman, men lyfts kvalitativt i rapporten, framhåller hon.

Två tredjedelar saknar tillgång

Potentialen är långt ifrån uttömd. Två tredjedelar av Sveriges gymnasieelever saknar i dag tillgång till UF. Rapporten beräknar därtill en alternativkostnad på cirka 1,2 miljarder kronor per år för att entreprenörskap och STEM utbildas var för sig. Teknisk kompetens ger enligt analysen större genomslag när den kombineras med problemlösning, initiativkraft och förmågan att omsätta idéer i praktiken.

Rapporten rekommenderar en tydligare nationell prioritering. Entreprenöriellt lärande bör integreras i läroplanerna, få mer likvärdig finansiering och kopplas närmare yrkesutbildningar och STEM. Näringslivet uppmanas bidra med mentorskap, rådgivning och praktiknära inslag.

Enligt den senaste läroplanen tas ordet entreprenörskap bort ur grundskolans läroplan, vilket Ung Företagsamhet tidigare har kritiserat.

– Jag hoppas på större intresse från samhället, framför allt från utbildningsväsendet, säger Tove Jarl.

Förutsättningarna för unga entreprenörer är goda, menar hon, med stark innovationskultur och många förebilder. Men chanserna är ojämnt fördelade.

– Alla unga får inte samma möjlighet att utveckla sina förmågor, och många talanger går förlorade. På yrkesprogrammen finns fortfarande många elever som inte får samma möjligheter att utveckla sin företagsamhet genom UF-företagande. Samtidigt efterfrågar arbetslivet i allt högre grad initiativförmåga, problemlösning och entreprenöriella förmågor.

Det som krävs är långsiktighet, understryker Tove Jarl. Och arbetet måste börja i grundskolan.

– Det ska finnas över hela landet och ge alla barn och unga möjlighet att utveckla förmågor de har nytta av i arbetslivet redan från grundskolan, inte bara som företagare utan också som anställda. Det handlar om att bli en god samhällsmedborgare. Det är en investering för Sverige och vårt lands framtid, säger hon.