DE SVENSKA LÖNERNA

Så kan Kinachocken avgöra de svenska lönerna – ”Måste ta hotet på allvar”

Kinas intåg på världsmarknaden som en ledande industrination borde få avgörande betydelse för den svenska avtalsrörelsen, visar en ny rapport. ”Det är en helt annan konkurrens som svenska företag möter idag”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Till hösten inleds nästa stora svenska avtalsrörelse. Industrin är som vanligt först ut att förhandla och teckna ett löneavtal, ett märke, som blir normerande för resten av arbetsmarknaden. Bakgrunden till denna ordning är att industrin är den sektor som är internationellt konkurrensutsatt. Genom att industrin sätter märket är tanken att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Traditionellt har fokus för avtalsförhandlingarna varit att säkerställa löneökningar i nivå med Sveriges viktigaste europeiska konkurrentländer. Men nu framkommer i en ny rapport från Svenskt Näringsliv–”Den andra Kinachocken och utmaningar för svensk konkurrenskraft”– att förutsättningarna för den svenska industrin har förändrats i grunden. Orsaken är Kinas intåg på världsmarknaden.

– Det är en helt annan konkurrens som svenska företag möter idag. Lönebildningen för 2027 behöver ta större hänsyn till den nya konkurrensen från Kina, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till TN.

I rapporten beskrivs hur Kina innan de ekonomiska reformerna under 1980-talet var ett av Asiens fattigaste länder och att landet först i och med inträdet i WTO år 2001 kom med i de globala värdekedjorna. Den första Kinachocken syftar på perioden från 2001 till tidigt 2010-tal då Kinas ekonomi utvecklades enormt snabbt. Landets andel av världens export av tillverkade varor steg från fyra procent till drygt 15 procent.

Sverige klarade sig relativt väl under den första Kinachocken, tack vare att den perioden kretsade kring produktion av konsumtionsvaror som leksaker, textilier och enklare hemelektronik – branscher som svenska producenter till stor del redan hade lämnat. Svensk industriproduktion var mestadels inriktad mot basindustrin, vars efterfrågan gynnades av Kinas ökade aptit på råvaror, och mot specialiserad verkstadsindustri.

Men nu har förutsättningarna även för den svenska industrin förändrats i grunden, enligt rapporten. Sedan 2021 har kinesiska myndigheter styrt om kapital, krediter och politiskt stöd från bostadssektorn till tillverkningsindustrin, särskilt inom strategiska och teknikintensiva områden och exporten har ökat kraftigt. Nu talar tunga europeiska industriländer om en andra Kinachock, denna gång riktad mot mer avancerade branscher som fordon, maskiner och energiteknik. Kinas ökande dominans syns tydligt i EU:s utrikeshandel där handelsunderskottet mot Kina uppgår till cirka två procent av BNP.

I rapporten konstateras att den växande vågen av kinesiska varor på världsmarknaden är en direkt utmaning för flera branscher som är strategiskt viktiga för Sverige, exempelvis motorfordonsindustrin.

– Kina har blivit världsledande på att få fram nya innovationer och patent och produktiviteten har ökat enormt. Under de senaste fem åren har Kina bland annat sju-dubblat exporten av personbilar och fem-dubblat exporten av solceller, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

– Utvecklingen går fruktansvärt snabbt. Siffrorna visar att det här stöper om hela spelplanen för svenska företag och det går inte att låtsas som att ingenting händer. Därför behöver vi i den kommande avtalsrörelsen ta hänsyn till denna nya ordning. Vi kan inte driva upp löneökningarna till en högre nivå för då kommer Sverige att få problem.

Han menar att Sverige riskerar att tappa konkurrenskraft internationellt om utvecklingen inte beaktas i den svenska avtalsrörelsen. Risken är att det drabbar hela samhällsekonomin.

– Det går inte längre att enbart titta på lönesättningen i de europeiska länderna eftersom läget förändrats radikalt.

– Vi måste ta det kinesiska hotet på allvar. Konkurrensen från Kina sker inom allt fler segment och ingenting talar för att den kommer att minska, tvärtom. Det svenska näringslivet och industrin måste beakta den globala utvecklingen för att kunna vara vinnare i framtiden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

I rapporten understryks att Kina fortfarande har tillgång till betydande arbetskraftsreserver, framför allt från landsbygden, vilket gör att även de rikaste storstäderna har låga arbetskraftskostnader i jämförelse med Sverige. Sven-Olov Daunfeldt påminner om att Sverige under de två senaste avtalsrörelserna haft höga löneökningar. Han menar att det skulle vara olyckligt om den högre löneökningstakten skulle bli en norm framöver.

– Vi kan inte springa i väg med väldigt kraftiga löneökningar för svensk industri samtidigt som den globala konkurrensen ökar så mycket. Vi måste försöka att bibehålla vår konkurrenskraft på alla sätt vi kan, säger Sven-Olov Daunfeldt till TN.